Om avsnittet

Fönsterkuvert, myndigheter och en känsla av skuld. Är man skyldig så fort en auktoritet eller koloss till instans tilltalar en på något vis? Kan man inte ha en egen myndighetsperson? Var är Ulla-Britt när man behöver henne? Vii får höra om Ramadan och hur den tiden kan se ut i Jakarta, vi ger oss själva ett gäng snabba frågor och vi konstaterar att det minsann alltid finns någon som är pepp på att hugga i. Annars?