Om avsnittet
Denna artikel publicerades den 22/9 2023 i Tidningen Tjugofyra7 Det minskade stödet till folkbildningen kan kännas chockartat men är helt i linje med den politik Tidöavtalet gör gällande. Nyligen kom information om att regeringen kommer att sänka anslagen till studieförbunden med runt 30 procent. Det innebär nedmontering av bildningsmöjligheter som funnits i hundra år och som starkt bidragit till välfärdsstaten och till demokratin vi trots allt har i dag. Det innebär försämringar av livskvalitet men också ett slag mot krisberedskapen och demokratin. Folkbildningen som sker i studieförbunden (som finns i alla kommuner i landet) är ett kitt som håller samman, stärker och utvecklar det svenska samhället och demokratin. Den ger ungdomar möjligheter att spela musik, människor med funktionsnedsättningar möjligheter att träffas och lära sig saker tillsammans med andra och den ger pensionärer möjligheter att lära sig hantera ett digitaliserat samhälle. Det ger också människor möjligheter att protestera mot orättvisor som drabbar dem. Att inte stillasittande tiga vid försämringar är en av demokratins grundpelare. Sänkningen kommer dessutom samtidigt som klimatkrisen börjar märkas tydligare. Samtidigt som vi har ett krig i vårt närområde och en våg av våld på gatorna. Och samtidigt som välfärdssamhället monteras ned i en allt snabbare takt. I en tid när vi behöver varandra. När allt går bra, när livet bara rullar på, är det lättare att klara sig ensam. I kriserna märks det hur mycket vi behöver andra. När corona kom ställde många studieförbund om snabbt. De blev resurser för människor trots att hela idén med folkbildningen är att mötas. Nya digitala studiematerial om att hantera pandemin togs fram för att människor skulle kunna hantera den nya vardagen. Det är lätt att peka på den ekonomiska nyttan med folkbildningen. Att den tillsammans med kulturskolan skapat ”det svenska musikundret”, hur mycket ofrivillig ensamhet kostar och så vidare. Men det är inte den viktigaste poängen med folkbildning. Det viktigaste är hur den fyller livet med innehåll för hundratusentals människor i landet. Den ger oss möjligheter att växa och få nya perspektiv. I folkbildningen är gruppen en förutsättning för lärande, men gruppen ger så mycket mer än utbyte av kunskap och erfarenheter. Gruppen ger samvaro, trygghet, och utgör en demokratiskola och kan bli en kraft i kristider. Detta i skarp kontrast till den kultur av hat och förenklingar som frodas på sociala medier. Studieförbunden stärker vår försvarsförmåga i kris och krig. Flera studieförbund har satsningar på ökad beredskap. Exempelvis har Studieförbundet Vuxenskolan (som Liberalerna för övrigt var med och grundade) nyligen tagit fram ett fantastiskt studiematerial om hur bygdegårdar kan bli en resurs vid kriser och ett med Lantbrukarnas riksförbund om hur de kan stärka sin beredskap för allas vår livsmedelsförsörjning. Och ABF har tagit fram material om att preppa tillsammans i bostadsområden. Men det är inte…
