Om avsnittet

Polisen har utrett hotbrev i över ett års tid utan att lyckas spåra avsändaren. Sakta växer en känsla hos utredarna att något inte stämmer. Polisen Daniel är, under en akut utryckning, beredd på det värsta: en pågående attack, en svårt skadad person i behov av hjälp eller en beväpnad och farlig gärningsman som finns kvar på platsen. Men den första känsla som möter honom när han kliver in på brottsplatsen är att allt måste vara fejk. – Så pekar hon på väggen och där är det en någon form av blod, där det ser ut som om någon har dragit med ett finger, säger polisen Daniel. Daniels vittnesmål är kulmen på en lång och svår utredning där en kyrkoherde under drygt ett år blivit livshotad genom anonyma brev och postade knivar. Till slut pekar spåren mot en enda person, men misstankarna handlar inte längre om olaga hot – utan om en ovanlig brottsrubricering inom det svenska rättsväsendet: falskt larm. ”Det handlar om tillit, det sprack här” Kyrkoherden omgärdas av förtroende och tillit i sin roll som församlingsledare. Ändå är det hon som polisen misstänker ligger bakom de tiotals hot som skickats till henne. Men falskt larm är inte ett enkelt brott för polisen att bevisa. – För det är ofta väldigt svårt att leda i bevis eftersom det här egentligen handlar om en känsla, säger advokat och DNA-expert Johanna Björkman som tillsammans med Lydia Bandolin Sörlin djupdyker i ett fall där inget är som det först verkar. Producent: Hannah Engberg, Tredje Statsmakten Media Slutmix: Fredrik Nilsson, Tredje Statsmakten Media Exekutiv producent: Jenny Gustafsson, Sveriges Radio