
Fredrik Lindgren om Kungliga Operan
Budoarstämning - Lars Anders Johansson Podcast · Lars Anders Johansson
- 1 tim 5 min

Budoarstämning - Lars Anders Johansson Podcast · Lars Anders Johansson
Kungliga Operans nuvarande hus invigdes 1898. Bakom salongens guld och röda sammet finns i dag en betydligt mindre glamorös verklighet: hissar som stannar, avloppsproblem, läckor och en teknisk infrastruktur som enligt vd Fredrik Lindgren är uttjänt. Den 1 december spelas den sista föreställningen innan huset stänger för en renovering som beräknas pågå i omkring fem år. Nötknäpparen flyttar till Cirkus, Läderlappen till Filadelfiakyrkan och från våren 2027 ska Gasometer i Norra Djurgårdsstaden bli Operans huvudsakliga scen. Det blir mer än en vanlig evakuering. Kungliga Operan är en institution starkt förknippad med en specifik byggnad, dess historia och dess plats mitt i Stockholm. Gasometern erbjuder en bredare scen och bättre sikt för publiken, men också begränsningar i scenmaskineri, loger och lagringsutrymmen. Samtidigt ser Lindgren de tillfälliga åren som en möjlighet att pröva nya arbetssätt, nya format och nå människor långt utanför det traditionella operahuset. Operan får drygt en halv miljard kronor om året i statligt stöd. Det innebär enligt Lindgren ett särskilt ansvar: att hålla hög internationell nivå, förvalta konstformerna och samtidigt visa att institutionen tillhör hela landet. Anslaget sänktes inför 2024 och har därefter legat stilla, samtidigt som kostnaderna har ökat. Beroendet av politiken är därför högst konkret. Parallellt har Operan blivit ett av de tydligaste svenska exemplen på breddad kulturfinansiering. Tre privata aktörer har tillsammans bidragit med 300 miljoner kronor till ombyggnaden. Lindgren beskriver pengarna som avgörande för att den nya tillbyggnaden över huvud taget skulle bli möjlig. Operan har dessutom fått privata medel till talangprogram för unga sångare och dansare och 27,5 miljoner kronor till projektet Unga Operan för hela Sverige, med ambitionen att nå barn och unga i samtliga 290 kommuner under renoveringsåren. För Lindgren kan privata pengar däremot inte ersätta den offentliga grundfinansieringen. Donatorer vill bidra till särskilda projekt och kvalitetshöjningar, inte betala stambyten eller täcka upp för en stat som drar sig tillbaka. Samtidigt menar han att det finns betydligt större potential för donationer, partnerskap och sponsring än den svenska kultursektorn hittills har utnyttjat. Kvar finns den gamla frågan om finkultur och bredd. Lindgren värjer sig mot föreställningen om Kungliga Operan som en institution för en social elit. Eliten ska finnas på scenen och i orkesterdiket: de bästa sångarna, dansarna, musikerna och hantverkarna. Publiken ska däremot kunna vara vem som helst. Utmaningen blir att sänka de sociala och kulturella trösklarna utan att sänka den konstnärliga nivån. Att göra huset mer inbjudande, nå ut till fler och samtidigt bevara den högtidlighet och särart som gör ett operabesök till något annat än vanlig kvällsunderhållning. När dörrarna öppnas igen om drygt fem år ska ett 1800-talshus möta en institution som själv har förändrats under tiden. Lindgrens mål är högt…