Om avsnittet
Sista avsnittet före semestern är kort. Efter sommaren hoppas jag kunna återkomma med nya ämnen, och förhoppningsvis några intressanta gäster. Idag utmanar jag en gammal medicinsk sanning – nämligen att DT med kontrast orsakar njurskada hos patienter, särskilt om de har nedsatt njurfunktion sedan tidigare. Referenser: • Rao, Q. A., & Newhouse, J. H. (2006). Risk of Nephropathy after Intravenous Administration of Contrast Material: A Critical Literature Analysis. Radiology, 239(2), 392–397. doi.org/10.1148/radiol.2392050413 Väldigt få studier gjorda med matchade kontrollgrupper. I de studierna sågs ingen skillnad med eller utan kontrast. • McDonald, J. S., McDonald, R. J., Comin, J., Williamson, E. E., Katzberg, R. W., Murad, H. M., & Kalimes, D. F. (2013). Frequency of acute Kidney injury Following intravenous contrast Medium administration: A Systematic Review and Meta-Analysis. Radiology, 267(1), 119–128. doi:10.1148/radiol.12121460/-/DC1 Metaanalys av 13 studier, 26000 patienter. Ingen skillnad i njurskada, dialysbehov eller mortalitet mellan patienter som fick respektive inte fick kontrast. • McDonald, R. J., McDonald, J. S., Bida, J. P., Carter, R. E., Fleming, C. J., Misra, S., et al. (2013). intravenous contrast Material–induced nephropathy: Causal or Coincident Phenomenon? Radiology, 267, 106–118. doi:10.1148/radiol.12121823/-/DC1 Retrospektiv analys av 157000 DT-undersökningar av 53000 patienter, indelade i riskgrupper baserat på kreatininvärde. Ingen skillnad i risk för njurskada efter undersökningen som kunde förklaras av kontrastmedel. Delundersökning av 4000 patienter som hade undersökts två gånger – en med och en utan kontrast. Ingen oberoende risk för njurskada av kontrastmedel, oavsett vilken ordning undersökningarna gjordes. • Internetmedicins artikel om kontrastmedelsutlöst njurskada – internetmedicin.se/page.aspx?id=5495
