

Om avsnittet
EN SPELMANS FRIHET Ett möte på en lyxrestaurang i Stockholm sommaren 1947 får oväntade följder för samtliga involverade. SCEN 1 En spelmans mössa Författare: Stig Dagerman Bearbetning: Gunnar Martin Aronsson Roller: Herr Bohm Lennart SCEN 2 En spelmans längtan Författare: Gunnar Martin Aronsson Roller: Fru Bohm Lennart I rollerna: Lennart: LENNART B. SANDELIN Herr Bohm: GUNNAR MARTIN ARONSSON Fru Bohm: ANNIKA AUGUSTSSON Konception och regi: Gunnar Martin Aronsson Redigering och Ljuddesign: Gunnar Martin Aronsson Duration: 48:03 Produktion Evolution X4 Drama 2026 OBS: Vi rekommenderar användningen av hörlurar till våra produktioner! Kontakt: EvolutionX4Drama@gmail.com Rättigheterna till En spelmans längtan text: Förlaget EvolutionbyNight. -- Q&A med GMA -Jaha, det här är ett slags sammanlänkning av Dagerman och dig. Två scener under den gemensamma titeln EN SPELMANS FRIHET. Vilken är bakgrunden till det här projektet? -Bakgrunden är kombination av olika faktorer. En faktor är förstås att jag anser att Stig Dagerman var och är en av de mest intressanta svenska dramatikerna i modern tid. En annan är praktisk: att rättigheterna till hans verk numera är fria, vilket betyder att hans texter lättare kan användas av andra. Det var orsaken till att vi på EVOLUTION X4 DRAMA kunde göra vår adaption av I SKUGGAN AV MART. En tredje faktor är att Dagermans postuma scen, med titeln ”En spelmans mössa” av allt att döma är oavslutad, vilket inspirerade mig till att skriva en kompletterande, imaginerad - för det inre sinnet föreställd - scen, betitlad ”En spelmans längtan”. Tillsammans presenteras dessa två scener som ett helt audiodrama under namnet EN SPELMANS FRIHET. -Man skall ju vanligtvis inte fråga ”vad är meningen med pjäsen?”, men just därför ställer jag ändå frågan… -Haha. Den exakta meningen i en pjäs tror jag personligen är omöjlig att fastställa objektivt. Hundra olika läsare, hundra olika lyssnare, eller hundra olika betraktare av en TV-teater skulle ge hundra olika svar. Alla tolkar nämligen dels mer ”allmänt” ett skeende, dels ”unikt” - stycket betyder något specifikt för just honom eller henne. Detta unika skiljer alltså tolkningen från bänkgrannens tolkning utan att därför vara ”fel” tolkning. Författaren kan rent teoretiskt hävda att ”så menade jag inte”, men i praktiken är det inte hans eller hennes sak att bedöma det. Dramatikern kan enbart beskriva den mer allmänna nivån av ”mening”. Det fantastiska med berättelser och i synnerhet dramatik är just detta: att man dels på ett plan kan dela något gemensamt med andra, dels på ett annat plan kan erhålla något särskilt, något som talar till ”just mig”. -Jag förstår, men vill ändå fortsätta att pressa dig lite mer. Om jag frågar just dig: Vad betyder den här pjäsen - och då menar jag helheten, EN SPELMANS FRIHET, för just dig? -Tack för den extra pressen. Låt mig då i alla fall säga så här, att pjäsen rör sig inom samma tematiska fält som många andra tidigare…