Om avsnittet
Hittade mitt Sommarpratet jag höll i Radio Vega sommaren år 2015. Programmet har inte varit tillgängligt att lyssna på i några år, men eftersom det var jag som gjorde originalinspelningen i egen studio, så hade jag ljudfilen sparad. Jag har även hittat sommarprat jag höll i Ålands Radio år 2001 men det väntar jag med att publicera några år ännu. Vill du lyssna på pratet ifrån 2015 så hittar du det här: Hittade även manuset jag skrev och om du istället vill läsa (ungefär) vad jag sade, så var det det här: Lördagen den 18 maj 2013 fyllde jag 40 år, det var en av de dagar i mitt liv jag aldrig någonsin kommer att glömma. Jag hade i några månader innan planerat ett ”sjutusans” kalas och tänkt bjuda in de cirka100 personer som betyder mest för mig. Jag hade bokat museifartyget Pommern i Mariehamn som festlokal, ordnat med en tre rätters meny, mailat med standUp komikern Magnus Beter och bandet Brooken Door att de skulle komma över. Men kvällen innan det var dags att skicka ut inbjudningarna räknade jag ihop vad kalaset skulle kosta och insåg att det var helt galet. Så mycket pengar för en kväll, bara för att jag fyller 40 år. Jag beslöt under natten att ställa in den festen och istället skänka de pengarna kalaset skulle kosta till ett barnhem i Musoma, Tanzania som min far varit med och startat och som gör fantastisk skillnad, förändrar och räddar liv. Så Istället för kalas beslöt jag tillsammans med min barndomsvän Marcus att vi skulle springa ett halvmaratonlopp som skulle arrangeras för första gången i den åländska skärgårdskommunen Brändö, turligt nog exakt på min födelsedag. Jag hade några månader innan börjat träna löpning. Det längsta jag dock någonsin sprungit var 12 km, men om man orkar springa 12 km måste man kunna springa 22 på ren vilja, ansåg jag. Det är den händelsen jag aldrig kommer glömma, även om jag inte heller kommer ihåg allt. Den slutade med en kollaps och medvetslöshet efter 17 km. Jag fick en käftsmäll av livet som gav mig en knockout och som var början på en känslomässig berg & dalbanetur. Den smällen var inlednigen till de två tyngsta år i mitt liv. Jag heter Fredrik Karlström, jag är 42 år, utbildad helikopter och flygplanspilot, jobbat som stationschef på en radiostation, VD på ett flygbolag, startat upp, äger och drivit en handfull olika företag, hoppat fallskärm, tagit dykcertifikat, gått en boxningsmatch, flugit under Golden Gate bron, sålt fem flygplan, bott några år i USA, kört bil fram och tillbaka Åland-Paris över en helg och rest över halva världen. Det här är mitt sommarprat, där jag tänker berätta lite om mina vägskäl i livet. Prata om min lust och längtan till att se fram emot det oväntade och ständig förändringar. Men med idel solsken blir det öken, som araberna säger, så jag tänkte även berätta om lite mörkare stunder. Det jag har lärt mig såhär långt i livet är att det är de vägval vi väljer medvetet, omedvetet, frivilligt eller ofrivilligt som placerat oss där vi är just nu. Jag tänkte berätta min…
