Om avsnittet
Reportage November Skräck/mockumentär Regi: Carl Sundström Skådespelare: Signe Elvin-Nowak, Isabel Camacho, Jonas Lundström, Cristian Åsvik m.fl. Längd: 86 minuter Betyg: 6 av 10 Finns att streama på från och med 14 oktober 2022 Sverige och found footage är inte två företeelser man ofta ser bli ihopparade med varandra. Nog för att man gjorde ett kvasi-försök med Det okända (2000) för att rida på Blair Witch-succén, men det är ju faktiskt inte en found footage-film, även om den ibland känns som en. Nu kan jag inte påstå mig ha koll på all svensk genrefilm som gjorts, men jag kan inte minnas att jag har sett en svensk found footage-rulle, trots att jag sett min beskärda del svensk lågbudgetskräck. Hur det kommer sig ryms inte inom ramarna för denna recension, som ju ska fokusera på att det faktiskt har kommit en svensk found footage-rulle. Äntligen! Eller? Reportage November handlar om ett gäng journalister, ledda av Linn Söderqvist, som ger sig upp i de norrländska skogarna för att gräva i fallet med en kvinna som försvunnit tillsammans med sin lilla dotter. Kvinnan hittas död, men barnet är fortsatt försvunnet helt utan spår. Ju mer gruppen nystar i det hela, ju mer skumma saker upptäcker de med både fallet och skogarna de gett sig in i. Dessutom dyker hemligheter upp som sätter gruppens tillit till varandra på prov, en situation som knappast blir bättre när de ger sig djupare och djupare in i skogen… Vi kan börja med att lägga korten på bordet; jag är en riktig sucker för found footage och sväljer det mesta, även om jag mycket väl vet att långt ifrån allt är bra, eller ens godkänt. Därför blev jag ytterst nyfiken när jag fick reda på att den här filmen skulle komma och gav mig tusan på att göra vad jag kan för att se den. Det ska också sägas att jag inte är helt såld inledningsvis, de första trettio minuterna är helt klart filmens svagaste. Uppbyggnaden innan gänget ger sig in i skogen består till viss del av en del dialog och interaktion mellan karaktärerna som känns mer eller mindre överflödig och inte bidrar särskilt till filmen. Dessutom blir det här uppenbart att det är en lågbudgetproduktion vi har att göra med, med allt vad det innebär. Det är en del skådespeleri som skaver, och mina halvsura erfarenheter av annan svensk lågbudgetskräck gör att jag blir lite orolig. Lyckligtvis skingras detta när de väl kommer in i skogen och börjar utforska vad som därinne sig döljer. Jag slutar tänka på skådespeleriet och det dröjer då heller inte särskilt länge innan stämningen i filmen börjar kännas och jag sugs in, precis som det ska vara i en bra found footage-skräckis. Filmen varvar inledningsvis found footage-delarna med mockumentär-klipp, där några av våra huvudkaraktärer berättar om att de varit med om något omskakande. Det här kan jag tycka… inte förstör, men det avslöjar ju ändå lite vad som komma skall, eller åtminstone att några av filmens huvudpersoner kommer att överleva. Grundregeln för en film i denna subgenre är ju annars…
