Om avsnittet
Kriget på Svarta havet kräver fler civila offer än tidigare. De ryska attackerna utanför Bulgarien blottar flera svagheter i Nato-samarbetet. Att trafikera Svarta havet beskrivs ibland av sjömännen som ett självmordsuppdrag. Tittar man på siffrorna förstår man varför. Bara i år har det skett nästan 500 attacker mot handelsfartyg i Svarta havet. Majoriteten i somras från juli till september, då det var fyra attacker per dag. Då var det Ukraina som var mest offensivt. Det som hänt under hösten sticker ut eftersom många civila sjömän har dött på de handelsfartyg som Ryssland sänkt i oktober. Det är också nytt att attackerna skett så nära EU-länderna Rumänien och Bulgarien på rutter som länge setts som säkrare. Det här kan låta som tillräckligt för att Nato borde svara kraftfullt på attackerna, men än så länge har Ryssland lyckats hålla sig innanför gränsen för vad Nato tolererar. – Man har inte gett sig in på territorialvattnet utan precis innan. Precis det här sättet att utnyttja och hela tiden ligga under den här tröskeln för vad som skulle kunna mobilisera en kraftig respons från västländernas sida, säger Bulgarienkännaren Kjell Engelbrekt, professor i statsvetenskap som forskar på Nato-samarbetet vid Försvarshögskolan. Nato har skickat förstärkning till Svarta havet, men händelsen har ändå satt ljuset på en svag punkt inom Nato och EU: Bulgarien. – Det är inte ett alldeles orimligt påstående. Landet har ju bara 6,7 miljoner invånare, lägger ungefär två procent på försvaret. Men man ska komma ihåg att Bulgarien har lägst BNP-värde inom EU, så det blir ganska små summor som inte räcker till till avancerade vapensystem eller ett större antal förband, säger Kjell Engelbrekt. Två dagar efter attacken som sänkte fartyget HS Dignity, där flera personer dog, svarar Bulgariens relativt nya premiärminister Rumen Radev på frågor om vem som ligger bakom, men han är diplomatisk i sina svar. Han säger att det mesta pekar mot Ryssland men att det inte finns hårda bevis. Man ska utreda saken närmare. EU-parlamentet är av en helt annan åsikt. Där går man i taket och pekar tydligt ut Ryssland i en resolution. – Det hade väl inte bara att göra med passiviteten i relation till just den här konflikten att göra, utan också att Bulgarien har börjat lägga om sin utrikespolitiska kurs i en mer ryskvänlig riktning, säger Kjell Engelbrekt. Allt fler har börjat peka ut Radev som en ny Viktor Orban i utrikesfrågor. Ett av Radevs första beslut var att lämna den så kallade ”Coalition of the Willing” en grupp av länder som hjälper Ukraina lite extra mycket. I samma veva satte han stopp för vapenstöd till Ukraina från den bulgariska staten. Lagren är tomma, var skälet. Nyligen sa den bulgariska regeringen också nej till att bidra till de 70 miljarder euro som EU planerar att låna ut till Ukraina. Avgörande pengar för Ukraina. Och det här skapar en spricka mellan Natoländerna i Europa. Svarta havet kan mycket väl ha några…
