Om avsnittet
Vi bråkar om vilken Netflix-film vi ska se och får ångest över om vi har gjort fel pensionsval. Etnologen Kalle Ström förklarar varför allt för många val gör oss olyckliga. I folkmun kallas det Netflix-syndromet: att lägga mer tid på att välja film än att faktiskt titta på något. Valfrihetens tidevarv Vi lever i ett valfrihetens tidevarv. På några decennier har vi gått från att bli placerade i en skola där vi bodde till att kunna välja fritt. Vi får numera själva bestämma var en stor del av våra pensionspengar ska placeras. När vi behöver vård kan vi välja mellan en rad vårdleverantörer. När det gäller tjänster och varor vi köper är vi inte längre beroende av vilka fysiska affärer som ligger nära oss utan vi kan i stort sett beställa vad som helst från var som helst på hela jordklotet. Choice overload Medan valfrihet kan låta bra på papperet är det ofta mer komplicerat än så. Forskning har visat att allt för mycket valfrihet faktiskt gör oss olyckliga. Ett exempel är den så kallade syltstudien om "choice overload" av Iyengar och Lepper. Den visade att människor som fick välja bland 24 syltsorter blev närmast paralyserade. Sex sorter var mer lagom. Kalle Ström är etnolog. Det betyder att han studerar människor och kulturer. Just nu följer han återinförandet av värnplikten och hur en generation som har växt upp med hög valfrihet hanterar det tvång värnplikten innebär. Ett mindre auktoritärt ledarskap Kalle Ström går tillbaka lite i historien. Sedan 1980-talet har det funnits en kritik av det som vi ser som ett mer traditionellt ledarskap, det som brukar kallas för att peka med hela handen. Trenden har gått mot ett mer anti-auktoritärt ledarskap där meningsfullhet och individuell motivation är viktiga ingredienser. - Det stämmer att motiverade medarbetare presterar bäst, säger Kalle. Men när man hela tiden måste vara ett aktivt väljande subjekt som dessutom har höga förväntningar på att hela tiden vara högt motiverad, då uppstår ett dilemma. Han berättar om något som kallas depressiv hedonism. Att konstant söka kickar och att tro att det är något fel på en själv om man inte konstant känner sig lycklig. Valfrihet och skuldöverföring Kalle Ström återberättar ett belysande exempel från filosofen Slavoj Zizek. Förr kunde en förälder säga till sitt barn: Gå och träffa din farmor. Barnet gick och besökte sin farmor. En modern förälder säger kanske snarare "det vore fint om du ville gå och träffa din farmor, det skulle göra henne väldigt glad." I det första fallet hade barnet inget val. I det andra fallet kan barnet välja själv men i valsituationen finns också en skuldöverföring. Om barnet väljer att inte gå kan det känna att det sviker både föräldern och farmorn. Så med det egna valet kommer både press och förväntan. Enkelt uttryckt: först är det jobbigt att välja - och sen är det jobbigt att fundera över om jag verkligen valde rätt. Höga förväntningar tynger oss I dagens arbetsliv har vi höga krav på att arbetet inte bara ska förse oss med…
