Om avsnittet

Att spå om framtiden är alltid svårt. Släng in en pandemi och det blir nästan omöjligt. Charlotte Mattfolk berättar om strategisk scenarioplanering och hur framtiden kan se ut efter krisen. Ett sätt att hantera stor osäkerhet är att arbeta med strategisk scenarioplanering. Metoden kommer från militära sammanhang men som gör sig riktigt bra för de flesta verksamheter just nu med all den otydlighet och komplexitet som råder i pandemins spår. Vi har pratat med Charlotte Mattfolk, grundare av den digitala byrån IAMAI. Hon jobbar med digitalisering och AI och är entreprenör och managementkonsult med specialisering inom framtidsstudier och innovation. Charlotte har också en bakgrund inom flera techbolag som Cartina, Acando och Connecta. En rapport om samhället efter corona IAMAI har sammanställt en rapport som handlar om hur samhället kommer att se ut efter corona. Rapporten bygger på intervjuer med forskare, företagsledare och experter från såväl näringsliv och politik som beteendevetenskap. Under arbetet med rapporten insåg Charlotte och hennes kollegor att många först under våren tänkte ganska kortsiktigt. Men nu börjar de flesta organisationer förstå att pandemin är ett mera långsiktigt skeende. - Corona är en utmaning ingen hade kunnat förbereda sig för, säger Charlotte och fortsätter: - Det går att likställa med ett världskrig, eftersom i stort sett alla runt hela planeten drabbas och eftersom det är en fråga om liv och död. Det sätter igång många processer och känslor som företag inte är vana att hantera och ta upp och hantera i den omfattningen. Fyra möjliga framtidsscenarier Rapporten har mynnat ut i fyra olika scenarier om hur framtiden kan påverkas av pandemin. • Behovsmonopol - ett scenario som ligger nära verkligheten idag. De stora techbolagen har inte behövt göra så stora förändringar medan mer traditionella bolag har fått ställa om rejält för att hantera läget. • Kunskapsglobalisering - här suddas gränserna ut mellan nationer och man kan utbyta kunskap internationellt, något som gynnar även mindre aktörer och bolag. • Närhetsekonomier - man värnar om integritet, om att veta vad saker kommer från, om den geografiska närheten. • Hälsostatussamhället - individuell hälsodata blir en valuta som ger vissa människor, men inte alla, tillgång till fördelar. Var jag än ska resa får jag visa fram min hälsoprofil. Det viktiga här är att reflektera över osäkerheterna. Blir det en snabb eller långsam återhämtning? Hur kommer vi att se på integritet i framtiden - kommer vi att vara mer generösa med vår egen data och hur kommer vi att vilja, eller tvingas, dela den? Effekter på arbetslivetI början av coronakrisen låg fokus för många organisationer på permitteringar, för varsel och i vilken utsträckning man kunde fortsätta med verksamheten. Nu ligger fokus mer på de långsiktiga effekterna. Situationen vi befinner oss idag väcker många frågor, som den om hur vi stöttar de unga och kvinnor, grupper som har drabbats hårdare i krisen. Gigare…