Om avsnittet
Stefan Rydell letar efter droger i ett hav av brev och paket, kinesiska drogproducenter underkänner svenska tullens arbete och Max och Viktor tjänar stora pengar på lagliga droger. Kaliber granskar handeln med lagliga droger. Vi möter de som försöker stoppa handeln. Men också de som tjänar pengar på att sälja droger utan att begå något brott. Det är några dagar kvar till julafton. Viktor bjuder på fika i ett lite småstökigt kök i Göteborg. Det blir te och dammsugare. Viktor är 28 år. Han heter egentligen någonting annat. Han har sedan ett år tillbaka gett sig in i en lite annorlunda bransch. Viktor säljer lagliga droger på sin hemsida. De har många namn men kallas ofta internetdroger eller forskningskemikalier. – Jag kom i kontakt med forskningskemikalier i tonåren. När det först började säljas i Sverige. Då var det väl bara ett allmänt intresse av droger i sig. Flera år senare såg vi att det fanns en marknad för det. Och att det fanns en god chans att göra en ordentlig vinst på det. På senare år har tull och polis i Sverige hittat allt mer internetdroger. Det handlar om syntetiska substanser som liknar klassisk narkotika till effekten. De säljs framför allt på hemsidor. Många gånger är internetdrogerna lagliga. Svenska myndigheter vill så snabbt som möjligt göra nya internetdroger olagliga. Problemet är att det hela tiden kommer nya internetdroger. Folkhälsomyndigheten bedömer att det kommer en ny missbrukssubstans i veckan. Och myndigheterna kan inte hålla jämna steg. I förra veckans Kaliber berättade vi om internetdrogen spice. Den är populär bland unga, vilket leder till att allt fler få söka akut sjukvård och drogen kan dessutom leda till svåra psykiska besvär. I dag undrar vi om svenska myndigheter är tillräckligt rustade för att vinna kriget mot internetdrogerna och vilka är de skuggfigurer som ligger bakom handeln med lagliga droger på internet? För att lära oss mer om svenska myndigheters arbete så lämnar vi Viktors kök och tar en biltur ner mot Helsingborg. Väl framme i Helsingborg hälsar vi på hos Tullverket som huserar vid ett industriområde precis intill E4:an. Narkotikaexperten Lars Hansson tar emot. Han visar upp bilder på sin dator. – Det här är en bra bild. Det är antalet beslag i procent. Som tull och polis tillsammans lagt ihop sin statistik. Då kan vi se att internetdrogerna tagit en allt större del av tårtbiten. December 2013 presenterade Tullverket och Rikskriminalpolisen rapporten "Drogsituationen i Sverige 2010-2012". Där konstaterade man att internetdroger står för cirka 16 procent av de samtliga beslagen av narkotika, dopningsmedel och narkotikaklassade läkemedel. Men Tullverket fick av tekniska skäl inte med sina siffror för just internetdroger. Lars Hansson menar att det därför finns ett stort mörkertal när det kommer till beslagen av internetdroger. – Och jag tror att tullen har nog beslagtagit mer än vad polisen gjort. Så då är det ju en väldigt stor andel…
