Lärare & Forskning
45 avsnitt. Sida 2 av 3.
- 33. Undervisning i fritidshem: balansera mål och elevers intressen
I fritidshemmet ska elevernas utbildning i skolan kompletteras samtidigt som elevernas utveckling och lärande ska stimuleras. Fritidshemmets undervisning förväntas också ta hänsyn till elevers intressen, behov och erfarenheter samtidigt…
27 min - 32. Skapa kulturella uttryck i slöjden
Hur kan elever lära sig skapa en viss kulturs uttryck när de ska tillverka ett föremål i slöjden? Hur balanserar man elevens uppfattning om vad som är "fint" med slöjdens estetiska och hantverksmässiga krav? Och måste traditionellt samiska…
26 min - 31. När fel svar ger möjlighet att lära algebra
Ett sätt att utveckla algebraiskt tänkande, förmågan att förstå strukturer och relationer inom matematik, är att kunna beskriva och generalisera regelbundenheter som mönster i talföljder. Exempelvis när talen ökar med 3 som i talföljden 3…
23 min - 30. Så främjades social hållbarhet när elevernas egna röster och ord fick ta plats
Att i undervisningen ge elever utrymme att skriva dikter och sedan framföra dem tillsammans med proffsmusiker inför publik kan visa på möjligheter för social hållbarhet och användas för elevernas språkutveckling. Det visar en studie om ett…
23 min - 29. Att leka sig fram till kunskap i förskolan
I en lekbaserad, eller som man också kan säga, lekresponsiv undervisning i förskolan behöver läraren kunna föra en ömsesidig dialog och leka med barn på ett sätt som kan både utmana och stödja – för att aktiviteten ska leda till lärande. I…
26 min - 28. Kritiskt förhållningssätt – mer än bara källkritik
Att kunna skilja mellan fakta och åsikter och förstå att värderingssystem är komplexa och föränderliga är viktigt för att elever ska utveckla ett kritiskt förhållningssätt till opinionsbildande texter. Det visar en studie med…
30 min - 27. Geografiskt tänkande – mycket mer än bara kartor
Hur allt hänger ihop på vår planet, från lokalt till globalt och mellan natur och samhälle, kan kopplas till olika former av att tänka geografiskt. Exempelvis att en frukt skördas i ett avlägset land och så småningom hamnar i ett fruktfat…
28 min - 26. Genom dialog blev yrkeskunnande till undervisningsinnehåll
Är det bäst att i en lärandesituation uppnå målet på första försöket eller kan det finnas ett värde i att göra fel? Enligt forskarna i en studie med 12 yrkeselever, som skulle lära sig svetsa, kan en djupare kunskap och större förståelse…
28 min - 25. Så kan språket utvecklas hos de yngsta eleverna med dialogisk högläsning
Elever i första klass lärde sig nya ord och utvecklade sitt språk på andra sätt i samband med aktiviteter kopplade till högläsning av bilderboken Molnbullar. "Eleverna får upprepa och smaka på ord, de får läsa efter, de får prata om ords…
27 min · Avsnitt 25 - 24. Matematik i förskoleklass: att bestämma antal när det är många
Kan elever i förskoleklass lära sig att bestämma antal med hjälp av att se talen uppbyggda som delar av en helhet i stället för att räkna varje objekt för sig? Den och andra frågor om matematiklärande har sex forskare försökt besvara i en…
26 min · Avsnitt 24 - 23. Så kan slöjd utveckla språket
När elever som inte behärskar svenska språket får känna på material, redskap och verktyg i slöjdundervisningen och samtidigt möta nya ord och begrepp så ges möjligheter att utveckla språket genom resonemang som tar vara på de resurser som…
20 min · Avsnitt 23 - 22. Vad ska elever lära sig inom idrott och hälsa?
Vad räknas egentligen som kunskap i ämnet Idrott och hälsa och vad ska läraren bedöma? Trots att det framgår av läroplaner och kursplaner vad elever ska lära sig upplever både lärare och elever att det saknas en gemensam uppfattning om vad…
29 min · Avsnitt 22 - 21. När matematik blir ett språkprov
Hur ska man kunna bedöma en elevs kunskaper i matematik om eleven inte förstår ord och begrepp i uppgiften? När elever i en studie vid Stockholms universitet skulle resonera kring en uppgift i matematik fastnade ett par elever på ordet…
28 min · Avsnitt 21 - 20. Fysikundervisningen lyfte när eleverna blev delaktiga
När "kokboksreceptet" för fysiklaborationen övergavs och gymnasieeleverna fick en öppnare instruktion kände sig fler delaktiga och undervisningen förbättrades. Men det krävs mer än en ytlig betraktelse av elevernas arbete för att upptäcka…
32 min - 19. Poesi som resurs i undervisningen
Poesi kan användas på flera sätt inom undervisning. Den kan gynna ordkunskap, meningsbyggnad och annan språkutveckling och användas för att närma sig frågor om etik, moral, demokrati eller hållbarhet visar forskare i olika studier.
26 min - 18. Så kan elevers samtal om fysisk aktivitet bli hälsofrämjande
Att en elev kan reflektera över sin egen upplevelse av fysisk aktivitet har betydelse för elevens hälsa. Men inom ämnet idrott och hälsa är det traditionellt svett, hög puls och att förebygga sjukdom som är i fokus. Andreas Jacobsson…
28 min - 17. Att utveckla någon annans text – om textuniversum i undervisningen
Att låta elever förflytta en karaktär som exempelvis Nalle Puh till en egen filmtolkning, teaterpjäs eller ett spel – inom ett så kallat textuniversum – kan utveckla kritiskt tänkande, kreativitet, engagemang, berättarförmåga och…
21 min - 16. Lärande och lek i förskolan – om lekresponsiv undervisning
Lek och undervisning kan organiseras på olika sätt i förskolan. I det här avsnittet av Lärare & forskning berättar Cecilia Wallerstedt, professor vid Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande vid Göteborgs universitet, om hur…
26 min · Avsnitt 16 - 15. Att maximera läsförståelse – högpresterande gymnasielevers lässtrategier
För att förstå en text – att avkoda text, förstå och minnas innehållet – kan man använda olika strategier. I det här avsnittet av Lärare & forskning berättar gymnasieläraren i svenska och engelska, Yvonne Hallesson, om resultatet från sin…
18 min · Avsnitt 15 - 14. Vems historia berättas i klassrummet? Att problematisera dominerande narrativ
Vems historia är det som berättas när man beskriver ett historiskt skeende? Är det en korrekt bild av Sverige på 1900-talet om historien beskrivs utan att kvinnor eller funktionsvarierade får ta plats? Hur historiska narrativ och hur de…
27 min · Avsnitt 14 - 13. Lärarnas unika ämneskunnande: därför behövs mer forskning
Att som lärare förmedla kunskaper handlar om mycket mer än att överföra själva kunskapen. Lärare behöver även kunskaper om vad som kännetecknar kunnanden inom de ämnesområden som man undervisar. Kunnande kan beskrivas som kunskapens…
25 min · Avsnitt 13 - 12. Konsten att skriva en insändare – så kan skrivrespons och genrestruktur stödja vuxna andraspråkselever
I det här avsnittet av Lärare & forskning berättar Hanna Sandgaard-Ekdahl, adjunkt i svenska som andra språk med didaktisk inriktning, och Robert Walldén, docent i svenska med didaktisk inriktning, båda vid Malmö universitet, om sin…
27 min · Avsnitt 12 - 11. Att skriva förklarande texter på lågstadiet: läromedlens innehåll
Att kunna ta del av en manual eller skriva en rapport eller argumenterande text är avgörande för att fungera i dagens samhälle och för framgång i skolan. Men vilka stöd finns det i läromedlen för de yngsta eleverna, i årskurs 1 till 3, för…
20 min · Avsnitt 11 - 10. Om platsvärde: så kan elever förstå betydelsen av en siffras placering i ett tal
Om en elev inte förstår betydelsen av en siffras placering i ett tal, dess platsvärde, blir det svårt med beräkningar inom matematikens fyra räknesätt. En elev som inte kan dela upp ett tal i talsorter får svårt att exempelvis använda…
23 min · Avsnitt 10 - 9. Hållbarhetsfrågor i förskolan – så kan ett drama om äpplen skapa dialog
Kan ett drama om vem som ska få några överblivna äpplen skapa förutsättningar för rika diskussioner om resursfördelning och hållbarhetsproblem med barn i förskolan? Maria Hedefalk och Cecilia Caiman, bägge lektorer i didaktik vid Uppsala…
29 min · Avsnitt 9 - 8. Teater på gymnasiet – att hitta ett språk för kroppens kunskap
Hur kan lärare i skolämnet teater sätta ord på den kunskap som finns i kroppen? Och vad gör man när man får syn på det här kunnandet? Är det bäst att fånga det i stunden, mitt i en scen, precis då det händer i klassrummet, eller är det…
26 min · Avsnitt 8 - 7. Kan man förstå Mellanöstern med fiktion?
Kan elever förstå drivkrafterna bakom terrorism, komma nära Mellanöstern och förstå hur det är att leva i ett annat land genom fiktionsläsning? Detta tar Karl Ågerup upp i sin forskningsartikel "Att närma sig Mellanöstern genom…
19 min · Avsnitt 7 - 6. Hur hjälper vi elever att formulera naturvetenskapligt undersökningsbara frågor?
Vilka kvalitativa aspekter av kunnande kommer till uttryck i gymnasieelevers arbete med att formulera naturvetenskapligt undersökningsbara frågor? Hur hittar vi verktyg för att nå fram till det som vi inte riktigt känner till? Femton…
33 min - 5. Så använder vi normkritik och naturvetenskap i undervisningen om sexualitet och kön
Hur gör vi för att utmana diskriminerande föreställningar om sexualitet och kön? Hur kan man utveckla undervisningen inom kunskapsområdet Sexualitet, samtycke och relationer? Vi pratar med Anna-Karin Fridolfsson och Anders Jonsson, bägge…
29 min - 4. Kausalanalys i klassrummet - hur förklarar man en komplex samhällsfråga?
Hur kan man utveckla elevers analysförmåga och få dem att tänka kritiskt? Många samhällsfrågor är ju komplexa och det är en utmaning att få elever att resonera kring orsaker och konsekvenser i flera led. Det här avsnittet tar avstamp i…
32 min
