Livet enligt Naturmorgon

Svamparnas fantasirikedom när det gäller att försörja sig är fascinerande. Här finns parasiter som äter annat liv, nedbrytare som äter dött liv och samarbetare som byter grejer med växter. Medverkande: Patrick Björck, svampexpert Reporter…

Det handlar mycket om skattjakt när Patrick Björck utövar sitt svampintresse. Ju större frågetecken och ju sällsyntare fynd desto roligare. Men det handlar inte bara om att få nya kryss på artlistan. Det är samtidigt ett samlande av…

Svampkännaren Patrick Björck tycker att svart trumpetsvamp smakar bränt elementdamm och att kantareller är för beska för att kallas människoföda. Men det finns några svampar han gillar att äta. Medverkande: Patrick Björck, svampexpert…

Svampar kan vara giftiga på olika sätt. Den farligaste gruppen orsakar bestående cellskador och i värsta fall dödsfall. Dit hör vit flugsvamp, lömsk flugsvamp, toppig giftspindling och gifthätting. Medverkande: Patrick Björck, svampexpert…

Svamparnas värld är rik på dofter, ofta väldigt fascinerande och oväntade sådana. De kan vara till stor hjälp när man ska artbestämma okända svampar. Medverkande: Patrick Björck, svampexpert Reporter: Mats Ottosson

Smaksinnet är ett av de viktigaste verktygen när man ska artbestämma svamp. Men då handlar det förstås om att nafsa och sen spotta. Och ibland spottar man väldigt snabbt. Medverkande: Patrick Björck, svampexpert Reporter: Mats Ottosson

Att artbestämma svamp handlar om att gå systematiskt tillväga. Och så måste man ha en aktuell svampbok. Patrick Björck förklarar varför. Medverkande: Patrick Björck, svampexpert och administratör för gruppen Svamp-klapp på Facebook.

I första avsnittet av podden förklarar svampkännaren Patrick Björck vad svampar egentligen är. Och ger ett pepprigt exempel på hur allt hänger ihop på svamparnas planet. Reporter är Mats Ottosson. Medverkande: Patrick Björck, svampexpert…

Försommarnatten har sin alldeles egen uppsättning av fågelröster. Här är sju arter som man kan höra ända fram i midsommartid. Först två som hör till jordbruksmarker, mest i södra Sverige: vaktel och kornknarr. Sedan flyttar vi oss in i…

I sista avsnittet av Naturens smaker är vi framme i minusgraderna på förvintern. Här finns frostnupna rönnbär - och frosten gör dem mildare och sötare. Det är förvinter, och matletaren i naturen Eva Gunnare kan faktiskt hitta god mat i snö…

Maskrosor kan bli sirap, sallad och vin. Bland annat. Godisletaren i naturen, Eva Gunnare, slår ett slag för det som annars kallas ogräs. En gräsmatta i Jokkmokk, full med maskrosor. På sextiotalet sjöng Carl-Anton "Jag lät alla mina…

Späda björklöv i salladen eller björksav att dricka. Eller kanske i ett salt? Björken och människan har ett långvarigt förhållande. Ett träd man både kan äta och dricka. För Eva Gunnare som är passionerad samlare av naturens smaker och…

Skvattram doftar skog och hjortronplockning. Och lite mysk, och ja, den har använts som afrodisiakum. Eva Gunnare använder skvattram som en krydda, ungefär som rosmarin. Det är försommar i Lapplandsskogen. Och en tung, nästan sövande doft…

Fjällängssyrans blad kokas och blir till en stuvning - juobmo. Det ser ut som spenat men smakar rabarber, säger matkreatören Eva Gunnare i det sjunde avsnittet av Naturens smaker-podden. Vid fjällbäcken växer en ört, som verkligen har…

Fjällkvanne är drottningen i den samiska matkulturen. Vi bekantar oss med den vid en fjällbäck i ängsbjörkskogen - bland annat i en marmelad på rabarber och kvanne, och frön som smakar choklad. I samisk matkultur sticker tre örter ut…

Rallarrosen sätter färg på sommaren. I del fem i vår poddserie Naturens smaker möter vi den resliga rosen som kan bli både fermenterat te och ätas som sparris. Eller bli en lysande rosa saft. Nu ska det handla om en växt, som nog många…

Älgörtsbladen luktar björnklister, Jenka eller root beer. Av blommorna gör Eva Gunnare en läskande sommardryck och de torkade blommorna går fint att använda i stället för mandel i en kaka. Matkreatören Eva Gunnare i Jokkmokk är ute och…

I del tre av vår podd Naturens smaker blommar blåbärsblomman och vi får höra reporter Thomas Öberg sjunga sin egen sång till just denna blomma. Matkreatör Eva Gunnare guidar oss till blåbär och odon. Blåbär är ett favoritbär för Eva…

I andra avsnittet av vår serie om naturens smaker möter vi tallen. Tall som mat, doft och smak. Tallskotten bjuder på försommargodis att äta som de är, eller i en olja. De som har gått överlevnadskurser har nog fått lära sig att koka…

I poddserien Naturens smaker möter vi matkreatören Eva Gunnare som smakar sig igenom naturen tillsammans med reporter Thomas Öberg. I första avsnittet får vi lära känna Eva lite närmare. Hur smakar naturen? En som vet det är Eva Gunnare…

Två av landets vanligaste fåglar, gärdsmygen och rödhaken, kan ställa till besvär för den som vill lära sig hitta rätt i fågelsången. Här lär du dig att ändå skilja dem åt. De sjunger ofta samtidigt i samma skogar och deras silverklara…

De två småfåglar som mutat in själva trädstammarna som favorittillhåll, nötväckan och trädkryparen, är väldigt olika varandra. Nötväckan är en entusiastisk gaphals, trädkryparen en sirlig doldis. Fågelsångpedagog: Mats Ottosson.

Vårvinter är uggletider. Här kommer en snabbguide till deras visslanden, drillar och hoanden. Välj en så vindstilla kväll som möjligt och ge er ut och lyssna! Sparvugglan snarare visslar än hoar, lite som en domherre men mer taktfast. Den…

Hackspettar trummar inte bara ut sina känslor, de ropar också. En del rop hörs året runt, andra hör våren och parningstiden till. Både spillkråka och gröngöling ropar ut sina vårkänslor med långa gälla tonräckor. Spillkråkan har den…

Hackspettar trummar om våren av samma anledning som småfåglar sjunger: för att tala om att "jag är bra och det här är min plats". Lär dig sig skilja på de olika arternas trumvirvlar. Större hackspett är den vanligaste av våra…

De bohusländska klipporna är kala men inte utan liv. Där vågorna ligger på trivs knöltången. I vattenfyllda hällkar lever havstulpaner och tångräkor bland den ljusgröna tarmtången. Marinbiolog Christin Appelqvist guidar vid Tjurpannans…

Ingen som varit vid havet på västkusten har missat strandsnäckorna. Vivipar och vanlig heter de två snarlika arterna. Och hos dem kan man man nästan se evolutionen som pågår. Den vivipara strandsnäckan finns nämligen i två varianter…

Långhals eller gåsfot som den också kallas, kan beskrivas som en havstulpan på skaft. En del arter sitter fast på stenar medan andra liftar med drivved. På svenska västkusten kan man hitta ungefär fem arter. Men det är först när de slitits…

Japanska jätteostron är större och knöligare än de inhemska flata ostronen. De växer fort och bildar nya miljöer för småfisk, berättar Marinbiolog Christin Appelqvist. Men man kan skära sig på dem. I podden Strandfynd följer vi med…

Musslor har bra skydd av sitt skal. Trots det kan sjöstjärnor överlista de ihopknipta blötdjuren. Marinbiolog Christin Appelqvist hittar hjärtmussla, knivmussla och islandsmussla. I podden Strandfynd följer vi med marinbiologen Christin…