

Om avsnittet
En stor del av skogslandskapet har idag förvandlats till kalhyggen och plantager. Företaget Plockhugget är en aktör som arbetar för skonsammare och naturnära metoder som också ger god ekonomi till skogsägaren. I detta avsnitt av Naturpodden samtalar Annevi Sjöberg med Emil V. Nilsson om skog och skogsbruk. Hyggesfritt skogsbruk är ett begrepp som framställs som en räddning för det svenska skogsbruket nu när allt fler får upp ögonen för hur förödande alla kalhyggen och plantager med monokulturer av gran eller tall är för biologisk mångfald. Idag är det trakthyggesbruk (med kalhyggen) som bedrivs på minst 97 procent av den brukade skogsmarken och endast 2-3 procent med hyggesfria metoder. Samtidigt är hyggesfritt ett vitt begrepp. Många intresseorganisationer vill därför hellre pratar om naturnära skogsbruk, men det finns flera definitioner även av det begreppet. 0:00 0:00 –15 +30 I detta avsnitt av Naturpodden hör du Annevi Sjöberg från Plockhugget samtala med Emil V. Nilsson. Inspelat på Stadsbiblioteket i Uppsala den 3 december 2024. Annevi Sjöberg jobbar på företaget Plockhugget AB som har ett certifikatsystem för virke som avverkas med metoder som ska vara skonsamma för skogen. Man skulle kunna säga att det är ett sätt att ta ut virke samtidigt som man har skogen kvar. – Vi har utvecklat en skogsbruksstandard som vi kallar för hyggesfri men som är inspirerad mycket av naturnära skogsbruk, berättar Annevi. Enligt oss så handlar naturnära skogsbruk om ett förhållningssätt, det är ett antal skogsbruksmetoder som fungerar bra att tillämpa i skogen som lever upp till detta förhållningssätt. Det är visserligen hyggesfria metoder, men vi tycker inte att alla hyggesfria metoder är bra. Därför är inte allt hyggesfritt bra Skogsstyrelsen har tagit fram en definition av hyggesfritt skogsbruk. Både Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen jobbar med definitioner av naturnära skogsbruk och som bygger på EU:s riktlinjer. I dessa tillåts trakthyggen, det som i dagligt tal kallas kalhyggen, på upp till fyra hektar. Men enligt många naturorganisationer och företaget Plockhugget kan inte hyggen ingå i ett naturnära skogsbruk. Det finns också metoder som brukar klassificeras som hyggesfria som är tveksamma, menar Annevi. – Överhållen skärm och schackrutehuggningar kan man kalla för ”hyggen light”. Enligt Skogsstyrelsens definition tar man vid överhållen skärm ut majoriteten av träden, men man lämnar tillräckligt många träd för att de ska täcka himlen. Sedan, när föryngringen har nått 2,5 meter, kan man ta bort resten av träden förutom 25 träd per hektar som måste lämnas. Så efter 10-15 år har nästan alla större träd och undervegetationen försvunnit. Överhållen skärm kan göras på olika sätt men tillämpas det som ovan, blir det en rätt ensartad plantageskog i alla fall. När metoden schackrutehuggning tillämpas delas ett skogsområde in i rutor, mindre än de hyggen vi ser i landskapet idag, som sedan avverkas i två eller flera etapper. Om man använder…