

Om avsnittet
Ett naturpolitiskt ramverk skulle kunna sätta naturkrisen på agendan också i den svenska riksdagen. Med tydliga mål, en naturlag och ett naturpolitiskt råd kan naturen, precis som klimatet, fastna på den politiska agendan. Idag försvinner skogarna i skördarnas gripklor, strömmingen fiskas bort från Östersjön och betesmarkerna växer igen, men i riksdagen är naturen i stort sett frånvarande. Samtidigt pratas det i alla fall om klimatet denna varma och regniga vinter. Två som varit drivande för att sätta naturen på den politiska agendan är Åsa Ranung från WWF och Jörgen Sundin från Naturskyddsföreningen. I riksdagen får klimatet en röst mycket tack vare det klimatpolitiska ramverk som röstades igenom i riksdagen den 15 juni 2017. WWF Sverige och Naturskyddsföreningen lägger därför fram förslaget om att riksdagen ska rösta igenom ett naturpolitiskt ramverk. – Vi behöver kunna hantera naturkrisen och ge den biologiska mångfalden den plats och prioriteten som den behöver på den politiska agendan. För att kunna nå miljömålen och våra internationella åtaganden om att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald. Det naturpolitiska ramverket som vi föreslår består av ett naturpolitiskt mål, en naturlag som ger riktningen för politiken och ett naturpolitiskt råd som kan stödja och utvärdera regeringens insatser kring naturen. 0:00 0:00 –15 +30 Lyssna på avsnittet där Åsa Ranung och Jörgen Sunding berättar mer om deras förslag på ett naturpolitiskt ramverk. Avsnittet finns även på Spotify, Apple podcaster och Youtube. För Sverige saknar inte åtaganden som, om de genomfördes, skulle kunna hejda naturkrisen. En viktig grund är FN:s konvention om biologisk mångfald där det globala ramverket för biologisk mångfald som kallas Kunming-Montreal överenskommelsen. – Jag var själv med i Montreal för två år sedan när det här globala ramverket antogs, berättar Åsa Ranung. Det var ett otroligt stort ögonblick i den globala naturvårdens historia. Målet om att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald med 30 procent skyddad natur till år 2030, men också se till att det finns förutsättningar för åtgärder på plats för att få till full återhämtning till år 2050. Det här har 196 länder i världen enats om och nu handlar det om att genomföra de här åtagandena. Både morot och piska viktigt Det naturpolitiska ramverket vilar på tre ben: ett naturpolitiskt mål, en naturlag och ett naturpolitiskt råd. Jörgen Sundin börjar med att förklara vad det naturpolitiska målet innebär: – Det är viktigt att ha ett tydligt, långsiktigt mål för naturpolitiken. Precis som vi har ett klimatpolitiskt mål idag. Och där ser vi att det är viktigt att det här målet har en tydlig riktning som säkerställer att Sverige lever upp till och genomför de internationella åtagandena som vi vi har skrivit under eller antagit. Så det mål som vi har föreslagit är väldigt mycket i linje med det globala ramverket för biologisk mångfald. Eftersom det här är ett mål som talar om hur vi ska…