Om avsnittet

Emil får följa med på ringmärkning i det här avsnittet. Det råkar sammanfalla med ett rekordår för berguven i Uppland – ett glädjande besked för en art som minskar kraftigt i landet. Berguven är en av världens största ugglor. Den är utrotningshotad i Sverige, rödlistad som sårbar. Arten har tidigare drabbats av omfattande jakt och förföljelse, förgiftningar till följd av kemikalieanvändningen i jordbruket och på senare år har den även drabbats av det omfattande kalhyggesbruket och nedlagda jordbruk i gles- och mellanbygd. Men ändå biter den sig kvar i landet, ofta närmare oss människor än många tror. 0:00 0:00 –15 +30 Lyssna på när Emil får följa med Baltasar Pinheiro och Nike Nylander ut för att ringmärka berguv. Du kan även lyssna på Spotify, Apple podcaster eller Youtube. Ideellt arbete bakom kunskapen Idag finns det runt 440 par berguv i Sverige, och antalet har minskat de senaste 20 åren. Den kunskap vi har om berguv i Sverige kommer i stort från de många ideellt engagerade fågelskådare som ägnar timmar och dagar åt den här mäktiga ugglan. Jag har fått följa med Baltasar Pinheiro som är samordnare för inventeringen av berguv i Uppsala län och medhjälparen Nike Nylander ut på ett av deras uppdrag. Båda är engagerade i BirdLife Uppland. – Vi kommer att gå till boet och kontrollera om det finns ungar. Om de är stora nog så kommer vi att ringmärka dem, förklarar Baltasar. Det finns ingen unge i bohyllan, men det ligger färska byten där. På bilden syns bland annat delar av en kricka och en tornfalk, samt fjädrar från en hornuggla och en korp. Foto: Emil V. Nilsson. Ingen unge i bohyllan När vi kommer fram till bohyllan så finns det ingen unge där, men gott om färska byten. Berguven är toppredator och på dess boplatser har det hittats rester av alla andra ugglor, men även rovfåglar. Samtidigt är brunråtta och vattensork vanliga byten i andra revir än det här. Så vi letar runt, tittar i bergskrevor och under enbuskar. Plötsligt ropar Baltasar till: – Jag har hittat en! Vad glad jag blir, jag blir så orolig när de inte sitter där de ska! Ungen har lämnat bohyllan och gömt sig i en klippskreva för att undkomma inventerarna. Foto: Emil V. Nilsson. Ringmärkningen går fort Nike och Baltasar samarbetar fint under ringmärkningen. Nu åker en våg, mätutrustning och en påse som ungen ska vägas i snabbt fram tillsammans med den ring från Naturhistoriska riksmuseet som ska få pryda ungens ben. Den här ungen väger 700 gram och vingen är 12 centimeter lång. Med hjälp av vinglängden går det att räkna ut att ungen är ungefär 23 dagar gammal. – De är lätta att hantera när de är så här små, den gör ingenting. Ju större de är desto mer fajtas de, berättar Baltasar. Efter en kvart är ringmärkningen klar. Vi lämnar ungen och går tillbaka till bilen. Hur känns det när man får vara med om en ringmärkning? – Det känns helt fantastiskt, nu hittade vi en jättefin välmående unge. Varje lyckad häckning vi hittar för den här fantastiska arten är en slags…