Om avsnittet

Hemma hos Sophia och Martin i östra Skåne har skillnaden mellan trädgård och natur suddats ut. Vilda växter får vandra in i rabatterna och ute på väggarna bygger ovanliga bin sina bon. Mycket av inspirationen kommer från den vilda naturen i omgivningen, inte minst den ovanliga naturtypen sandstäpp. Sophia Callmer och Martin Stoltze har byggt upp en trädgård som rent estetiskt för tankarna till Medelhavet, men vars biologiska mångfald bygger på sandstäppen som finns helt naturligt runt knuten. Marken ligger strax norr om naturreservatet Drakamöllan som bland annat är känt för den säregna och ovanliga naturytpen som kallas sandstäpp. Tillsammans har de företaget Drakängen. De har även hästar som betar delar av deras mark, men de får inte gå där på sommaren, och inne i själva trädgården härmar de hästarnas bete genom att klippa med gräsklippare som har uppsamlare sent på hösten eller tidigt på våren. Därför har de också fått en trädgård som är full av spännande naturupplevelser under sommaren. – Det är viktigt för oss att trädgården hänger ihop med det som är lite längre bort. Vi har ingen skarp gräns mellan trädgården och omgivningen, förklarar Martin. 0:00 0:00 –15 +30 Lyssna på Emils samtal med Sophia Callmer och Martin Stoltze, inspelat hemma hos dem den 6 mars 2026. Du kan också lyssna via Spotify, Apple podcaster eller Youtube. Väddsandbiet letar pollen på åkervädd som det finns gott om på Drakängen. Foto: Martin Stoltze. Sandig ängsmark med ovanliga bin I både trädgården och omgivningarna trivs åkervädden, en korgblommig växt med himmelsblå blomkorgar där väddsandbiet kryper runt för att fylla pollenkorgarna på sina bakben med blålila pollenkorn. Och eftersom väddsandbiet trivs så bra så finns även dess ovanliga boparasit – väddgökbiet. Sophia och Martin har även stekelhotell av den lite ovanligare sorten. I något som ser ut som murbruk mellan tegelpannor har honor av humlepälsbi grävt ut bokammare som grenar ut i flera gångar och slutar med en kammare. Senare samlar honan pollen och nektar i kammaren innan hon lägger ett ägg där. Vid öppningen till bokammaren bildas ett rör som ser ut som en skorsten, men de regnar bort på vintern. – Man trodde att humlepälsbiet var helt utdött från Sverige, men sedan hittade man det vids några hus här nere vid kusten i Skåne. De bygger bon i lera, och i gamla hus har de byggt bon i obränt lertegel som består av tre delar sand och en del lera som man tagit från backen och blandat ihop. I Sverige kan humlepälsbiet ha varit helt och hållet knutet till människans boplatser, funderar Martin. Martin visar hur stekelhotellet ser ut där humlepälsbiet har byggt sin bon. I den infällda bilden syns ett humlepälsbi och den karakteristiska ”skorsten” som honan gör vi bokammarens öppning. Foto: Emil V. Nilsson och Martin Stoltze (infälld bild). Trädgårdarnas betydelse för mångfalden Att tänka på biologisk mångfald när det gäller trädgårdar har blivit allt vanligare. Idag finns det ett utbud som går så…