

Om avsnittet
I år firar Nationalstadsparken i Stockholm 30-årsjubileum. Naturpodden har pratat med forskaren Erik Andersson som länge undersökt parkens olika värden. Lärdomar från parken har byggts in i många stadsnära naturreservat i Sverige. Jag träffar Erik Andersson inne i Nationalstadsparken, på Stockholm Resilience Center med utsikt över Brunnsviken. Det myllrar av folk kring kaffemaskinen där vi sitter, i detta internationella nav för hållbarhet. Här passar Erik verkligen in. Han är professor i naturresursförvaltning, ett ämne som handlar om hur vi använder allt från timmer till mat och naturmiljöer. Erik var tidigt ute med att undersöka hur städer kan bli bra miljöer för människor men även för fauna och flora – och hans forskningskarriär började med Nationalstadsparken: – I början av min akademiska bana jobbade jag med parken i tio år, berättar han. 0:00 0:00 –15 +30 Lyssna på Emils samtal med Erik Andersson, inspelat nära kaffemaskinen på Stockholm Resilience Center, campus Albano i Nationalstadsparken. Podden finns även på Spotify, Apple podcaster och Youtube. Nationalstadsparken är ett stort sammanhängande grönområde från Ulriksdal i norr till Djurgården i söder som nu firar 30-årsjubileum. Det är också ett kulturlandskap i Stockholms utkant, omgiven om tätbebyggda områden, som innefattar delar av Tekniska högskolan och Stockholms universitets campusområden, varav Stockholm Resilience Center ligger i det område som kallas Albano. Koloniträdgårdar gynnar mångfalden Erik och hans kollegor intresserade sig tidigt för koloniträdgårdarna i Nationalstadsparken. – I mitt ämne pratar forskare ofta om lokal ekologisk kunskap. Begreppet används för urfolk och lokala samhällen som levt och verkat i en miljö länge. De vet ofta hur man kan bruka naturens resurser på ett hållbart sätt. Erik Anderssons forskning har visat att koloniträdgårdar är rika på biologisk mångfald. Koloniföreningen Söderbrunn i Nationalstadsparken grundades redan 1905 och ligger i närheten av campus Albano på Norra Djurgården. Foto: Emil V. Nilsson. Staden är ofta skild från ett nära bruk av naturen, men i koloniträdgårdarna har det levt kvar en gammal tradition av köksträdgårdar, odlingsformer som utvecklats under mer än hundra år – samtidigt som området blivit livsmiljö åt andra organismer. Och i en av de första studierna som Erik gjorde i Nationalstadsparken jämfördes mängden fåglar, vildbin och humlor i koloniträdgårdar med kyrkogårdar och stadsparker. – Koloniträgårdar är de biologiskt rikaste miljöerna bland dessa. De har fler arter och större täthet av humlor och vissa grupper av fåglar. Så det spelar roll hur man förvaltar ett område och vilka idéer som förvaltningen bygger på, förklarar Erik. Mer natur i staden Campusområdet Albano började byggas för 10 år sedan, långt efter att Nationalstadsparken hade grundats. Erik var inblandad i arbetet med att få campusområdet att vara i linje med visionen för parken. – Till skillnad från koloniträdgårdarna så är…