

Om avsnittet
Skogsindustrins kalavverkning förstör naturskogens kolförråd. Ida Sellstedt från Skydda skogen beskriver hur vi borde se på skogsbrukets klimateffekt, och menar att vi har förlorat lagrad kol motsvarande förbränningen av fossila bränslen i Sverige sedan 1834. Ta gärna en titt på diagrammet och filmen i artikeln innan du lyssnar på podden så blir det ännu tydligare vad Ida berättar. Det är sällan som vi hör någon prata om skogens kolförråd. Skogsindustrin har länge försökt styra diskussionen mot det som kallas substitutionseffekter – att byta ut olja och kol (fossilt) mot träråvara (biogent). Istället för att prata om hur mycket kol som naturskogen har i sitt förråd. Däremot lyfter industrin gärna kolflöden från alla växande små träd som de planterat där det tidigare var naturskog. När stora delar av kolförrådet är kvar i atmosfären. Därför är det så bra att Ida Sellstedt har synat skogsindustrins argument. 0:00 0:00 –15 +30 Lyssna på Emils samtal med Ida Sellstedt från Skydda skogen om våra skogars förlorade kolförråd. Du kan även lyssna på Spotify, Apple podcaster och Youtube. Skogskurs väckte intresset Ida Sellstedt har orienterat sedan hon var fem år gammal, och det är så hon lärt känna skogen. Efter 30 år av orientering i det svenska landskapet kände hon att det är något som skaver i skogen. Under en kurs med Sebastian Kirppu och Helena Björnström fick hon lära sig se skillnad på en kontinuitetsskog och en trädplantering. Med tiden engagerade hon sig även i föreningen Skydda skogen där hon nu sitter i styrelsen. – Det var någonting i resonemanget hos kalhyggesförespråkarna som jag tyckte kändes konstigt och efter ett tag kom jag på det. Så länge man bara håller sig till skriven text så kan man hävda saker som låter bra, som att det är den ”unga skogen som växer och suger upp koldioxid, det är den som är bra för klimatet”. Men om man har en modell och tittar på vad som verkligen händer så förstår man varför det resonemanget är felaktigt, säger Ida Sellstedt. När kalavverkning sker vid år noll så leder det till att stora delar av kolförrådet försvinner på bara några år. Kortlivade produkter blir snart koldioxid medan det tar längre tid för långlivade produkter. De planterade träden suger upp koldioxid genom fotosyntesen, men eftersom ytan avverkas efter ungefär 80 år återförs kolet snart till atmosfären igen. Illustration: Ida Sellstedt. Idag pratas det inte om de kolförråd som går förlorade när naturskogar avverkas, den skuld som motsvarar det lljusgråa fältet i figuren ovan (läs mer). Trädplanteringar avverkas återigen efter runt 80 år. På landskapsnivå innebär det en mosaik av hyggen och uppväxande träd i olika ålder, vilket förenklat betyder att minst hälften av det som tidigare var bundet i naturskogens kolförråd återfinns i atmosfären – där det bidrar till växthuseffekten. Men den kolskulden räknar inte Sverige med i sin officiella statistik. Sveriges stora kolskuld Eftersom en så stor del av Sveriges landyta utgörs av…