

Om avsnittet
Vi är många som matar fåglar för att det är trevligt, men är det bra för naturen? I det här avsnittet pratar Emil och Erik med Jan Wester. November är här och temperaturen sjunker. Nu börjar många mata fåglar i sina trädgårdar, men vad ska man tänka på för att göra mest nytta? Emil Nilsson och Erik Hansson pratar med fågelskådaren och fågelfröförsäljaren Jan Wester. Han driver företaget Slåttergubben och är, trots sin verksamhet, kritisk till fågelmatning. 0:00 0:00 –15 +30 Lyssna på Emils samtal med Jan Wester och Erik Hansson inspelat den 28 oktober 2026. Du kan även lyssna på Spotify, Apple podcaster och Youtube. Att väcka ett intresse Erik inleder samtalet med att fundera på hur ett intresse för naturen kan väckas genom att man matar fåglar. Han sköter om en fågelmatning i Nackarestervatet där förskolor brukar samlas för att titta på blåmesar, nötväckor och andra arter som låter sig väl smaka av det han serverar. För Jan Wester väcker det minnen från hans egen barndom: – Även mitt fågelintresse började med att jag matade fåglar som litet barn. Det var fantastiskt roligt. Det är ingenting jag vill ta ifrån någon. Samtidigt tänker jag att de som matar fåglar är en bra grupp att rikta sig mot, för de vill verkligen hjälpa till. Fågelmatning vädjar ju till hjärtat. Blåmes är en fågelart som verkar gynnas av fågelmatning. Foto: Erik Hansson Fågelmatningens baksida och möjlighet På senare tid har det kommit rapporter om att fågelmatning kan gynna exempelvis blåmes och talgoxe som i sin tur ökar konkurrensen för hotade arter som entita och talltita. Både entita och talltita minskar kraftigt i Sverige och drabbas även hårt av kalhyggesbruket. En fågelmatning kan dock vara mer eller mindre lämplig för artrikedomen. För den som verkligen vill hjälpa fåglarna gäller det att se hur hela kedjan från odling till matning påverkar fåglar. För precis som med all odling av jordbruksgrödor finns det bra och dåliga metoder. – Jag har alltid reagerat på att man matar fåglar med besprutad fågelmat, berättar Jan Wester. Ända sen jag var liten har jag tänkt att det här är jättedåligt. Och på den tiden gick det inte att köpa ekologisk fågelmat överhuvudtaget. Sedan påverkar det vad vi matar med. Vanliga fågelarter kommer att föredra feta frön som solros, hampa, jordnöt om de får det. Det är frön som odlas utomlands idag. Gulsparv. Foto: Erik Hansson För Jan Wester är det självklart att välja ekologisk mat även för fågelmatningen. Det är ett sätt att gynna artmångfalden. – Jag cyklar ofta ute på östgötaslätten där jag bor. Då passerar jag ungefär hälften konventionella åkrar och hälften ekologiska åkrar bredvid mig. Jag ser ju varje dag, året runt, hur det så gott som alltid är mer fåglar på de ekologiska åkrarna. Tornseglare som söker mat, vaktel, rapphöna, tornfalkar som står och ryttlar, det är fler sånglärkor och ladusvalor över de ekologiska åkrarna. Och vi vet ju det här. Det är ingen rocket science. Så att köpa ekologisk fågelmat är självklart.…