Om avsnittet

Skogsdebatten handlar för mycket om "hur" och för lite om "varför" och "för vem", menar Ola Engelmark. Han har levt sitt liv för och av skogen och hoppas på nya former av skogsbruk där många av träden får stå kvar. Ola Engelmark har betytt mycket för att lyfta upp andra värden i skogen än pappersmassa. Han doktorerade på skogsbrand i Muddus, har varit lärare och forskare i skogsekologi i både Sverige och Kanada. Efter en lång karriär valde han att satsa på sitt författarskap och skogsvården på den egna gården. Hur började ditt intresse egentligen, hur kan man bli så genomsyrad av skog? – Mitt blodomlopp är fyllt av kåda… Jag växte upp i en by i Västerbotten där skog ansågs viktigt. Där sprang jag omkring i skogen om dagarna och det pratades skog hemma, så det blev självklart att jag skulle hålla på med skog, förklarar Ola. 0:00 0:00 –15 +30 Lyssna på Emils samtal med Ola Engelmark inspelat den 2 mars. Du kan även lyssna på Spotify, Apple podcaster och Youtube. Muddus nationalpark. Foto: Thomas Öberg. Så tar vi oss ur skyttegravarna Ola menar att skogsdebatten fastnat i en diskussion om dels industriskogsbruket som expanderat enorm sedan efterkrigstiden, och dels naturvården. Samtidigt har frågor kring hållbart skogsbruk nära på tystnat. Men det finns också en annan fråga som Ola tycker är viktig: – Det pratas för lite om nya affärsidéer i skogen. Vi som äger lite skog kan tjäna mer pengar på att sälja andra saker än virkesvolym. I föreningen Skogens mångbruk som Ola var med och startade finns det företagare som kan omsätta hundratusen kronor per år och hektar tack vare att träden står kvar. Det är hundra gånger mer än vad man brukar säga industriskogsbruket ger. – Och då står man där med ett kalhygge efter hundra år. Sedan ska det återställas genom att markberedas och planteras vilket kostar tiotusentals kronor per hektar, förklarar Ola. Ola Engelmarks skogstrilogi Böckerna lyfter blicken från biologens strikta artperspektiv och skogsindustrin snabbväxande odlingar av gran och tall. Här får människan ta plats i skogen utgående från de etiska krav framtidens ofödda barn ställer. Foto: Emil V. Nilsson • En skog av möjligheter gavs ut 2018 och handlar om nya affärsmöjligheter i skogen, att sköta skogen bortom dagens tidsbundna trakthyggesperspektiv. • I Skogen på andra sidan hyggena som publicerades 2020 beskriver Ola hållbart skogsbruk och drar slutsatsen att etisk reflektion behöver bli det viktigaste inslaget i hållbar skogsanvändning. • Skogen är min kropp från 2025 lyfter in barnens perspektiv eftersom perspektivet är framåt i skogen. Barnen anar andra framtider än vuxna och har förstått att skogens skörhet är dess största skönhet. Läs mer En smakrevolution från skogen Tillsammans med sin fru förädlade Ola skogens smaker på gården i Sörmland. De sålde ett 70-tal produkter som kom från träd, örter, gräs och svampar på ägorna. Ryktet om produkterna spred sig efter att deras granskottsolja blev en viktig del i maten på…