

Om avsnittet
I det här avsnittet bjuder Emil in Ove Eriksson till Rävbacken. Han är professor i växtekologi och har gett ut en bok som ämnet. Du får lyssna till ett vindlande samtal inspelat i naturen om allt från vildmark och igenväxningen av Ängsö nationalpark till att människan är den ultimata nischkonstruerande arten. Den fjärde december besökte Ove Eriksson marken som Emil varit med och restaurerat – Rävbacken. Ove är professor emeritus, alltså ”pensionerad professor”, i växtekologi vid Stockholms universitet. På senare tid har han jobbat mycket med ämnesöverskridande forskning mellan ekologi och människans historia. 2007 valdes han in som ledamot i Kungliga Vetenskapsakademien. I november kom hans bok ”I ekologins gränsland” ut på Fri tanke förlag, och där beskriver han bland annat begreppet nischkonstruktion. På många sätt kan man se människan som den ultimata nischkonstruerande arten, där ängsmarker som Rävbacken visar att mångfald och människor kan gå hand i hand under tusentals år. – Nischkonstruktion handlar om att arter påverkar sin ekologiska nisch, alltså alla upptänkliga miljöförhållanden som krävs för att en viss art ska kunna upprätthålla sitt liv. Miljön påverkar arterna, men arterna påverkar även miljön. Det klassiska exemplet är bävern som konstruerar sin miljö genom att dämma vattendrag, förklarar Ove. 0:00 0:00 –15 +30 Lyssna på Emils samtal med Ove Eriksson inspelat i Rävbacken den 4 december 2025. Du kan även lyssna via Spotify, Apple podcaster eller Youtube. Backsippor finns i Rävbacken tack vare det traditionella jordbruket. Förr betades marken först på hösten, vilket gav växterna möjlighet att växa till, blomma och sätta frö. Foto: Emil V. Nilsson. Från superorganism till ekosystem Ekosystem är ett ord som används i i flera bemärkelser nu för tiden, även utanför biologins domäner. Som metafor så syftar det till något som är en helhet av många mindre delar. Det är ett relativt nytt begrepp. Innan dess, i början av 1900-talet, så beskrevs framför allt vegetation som en slags superorganism som växte fram mot ett givet mål. Det födde en motsatt uppfattning där man menade att naturen bara består av individer av arter i olika populationer där de svarar på sin miljö och påverkar sin miljö, men där helheten inte i grunden är större en delarna. – Det här ledde fram till att den brittiska ekologen Arthur Tansley skrev en klassisk artikel på 1930-talet där han starkt kritiserade det här sättet att tänka om superorganimer. Han ersatte det hela, områden där arter lever tillsammans i en likartad miljö, med att kalla det för ekosystem. Så det är där, år 1935 i en artikel i tidskriften Ecology, som det idag så vanliga ordet ”ekosystem” först dök upp. Och det la så småningom grunden för en hel forskningsgren, berättar Ove. Blomsterprakt med bland annat knölsmörblomma, skogsvicker och natt och dag på Ängsö nationalpark. Foto: Emil V. Nilsson Synen på ängarna har förändrats I Sverige har den här synen på växtsamhällen som superorganismer…