

Om avsnittet
I Sverige är det jordbruk och skogsbruk som är det stora hotet mot vår biologiska mångfald. Genom att bruka utan att förbruka hoppas riksdagspolitikern Rebecka Le Moine (MP) att vi ska kunna stoppa förlusten. Rebecka Le Moine är riksdagsledamot för Miljöpartiet och talesperson för biologisk mångfald inom sitt parti. Intervjun gjordes på hennes kontor i Gamla stan i Stockholm där vi pratade om hur ekosystemen är hotade idag och vad vi kan göra för att lösa livskrisen i Sverige. 0:00 0:00 –15 +30 Lyssna på samtalet med Rebecka Le Moine (MP), inspelat på hennes kontor i Gamla stan i Stockholm. Jordbruk och skogsbruk hotar mångfalden Det är två stora faktorer som ligger bakom varför det är så många arter som är rödlistade i Sverige, och det är jordbruk och skogsbruk. – Det är ganska stora saker att ta tag i. Vi har ju monokulturer både i jordbruket och skogsbruket. I skogen försvinner ekosystemet och ersätts av plantager. Vi behöver lära oss att bruka utan att förbruka, och att börja ge tillbaka till naturen, med restaurering och rewilding. För den som inte är så biologiskt kunnig kan det se ut som att allt står bra till i Sverige. Från skogsindustrin får vi höra att det finns fler arter i landet idag än tidigare – men de säger inte att det är bland annat invasiva främmande arter som fisken svartmunnad smörbult som kommit in, medan vi förlorat arter som är knutna till levande ekosystem, som fågeln svart stork. Och skogsindustrin lyfter ofta fram att en del fågelarter ökar på grund av kalhyggesbruket. – Men samtidigt vill jag betona att man inte behöver vara biolog för att förstå. Ta dig ut till ett kalhygge. Titta, känn efter och fundera själv på vad det här faktiskt har inneburit för alla som levde här [i skogen] fram tills nyss. Och dra parallellen till ett samhälle, vad skulle hända om man plötsligt tog bort alla bostäder? Och jämnade samhället med marken? Det är precis det som händer arterna i skogen. Låt EU:s jordbruksstöd gå till mångfald I skogsbruket kan naturnära metoder ge oss möjligheter att bruka utan att förbruka. Inom jordbruket finns det metoder som kallas regenerativa. – Det är där jag tror hoppet ligger, att vi faktiskt kan göra detta. Många skulle må bra av att veta att de resurser vi använder, må det vara ett hus som byggs av virke från bygden eller mat som serveras till barnen i skolan, kommer från närproducerade råvaror. Vilken stolthet det skulle kunna innebära! När det gäller jordbruket i Sverige så är det väldigt bidragsberoende idag, men stöden går till allra största del till rent konventionell odling. Runt en tredjedel av inkomsten till många gårdar kommer från EU. – EU-stödet, från den gemensamma jordbrukspolitiken i EU (CAP), är fortfarande riktad efter storleken på gården. Så den är inte styrande mot något som vi egentligen behöver värdesätta mer, djurvälfärd, klimat och biologisk mångfald. Det finns otroligt mycket potential i att använda de här pengarna på ett styrande sätt. Luckra upp gränsen mellan…