Om avsnittet

Vi har 25 år på oss att rädda de sista oskyddade naturskogarna i Sverige, samtidigt som politiken har gått baklänges senaste åren. Emil pratar med Sebastian Kirppu från Skydda Skogen om hur vi naturälskare kan engagera oss för skogen. Vårt skogslandskap är den natur som just nu förstörs mest aktivt i Sverige. Det industriella skogsbrukets omställning av skogslandskapet motsvarar samma katastrof för naturen som när många av ängarna plöjdes upp i jordbrukslandskapet för runt hundra år sedan. Jag träffade Sebastian Kirppu i en oskyddad skog för att få höra hans syn på saken. Sebastian är anställd av den ideella föreningen Skydda skogen och har kämpat på naturens sida i mer än 30 år. 0:00 0:00 –15 +30 Lyssna på Emils samtal med Sebastian Kirppu inspelat i en oskyddad kontinuitetsskog utanför Uppsala den 14 oktober 2026. I den oskyddade skogen finns det levande och döda tallar i 250-årsåldern. Ska de avverkas för att bli pappersmassa och ersättas med snabbväxande tallplantor? Foto: Emil V. Nilsson. Vi står i en oskyddad äldre skog, där många plockar blåbär och trattkantareller. Men den här typen av skog har blivit ovanlig i Sverige, eller hur? – Ja, så är det ju. Det är en äldre skog som är naturligt föryngrad, men påverkad av gallring, alltså den här moderna skötselmetoden som vi använder för att förbereda skogen för ett kalhygge. Vilket självklart är förödande eftersom kalhygge är det minst naturliga som sker i en skog. En skogsbrand är aldrig som ett kalhygge och en bäver som fäller träd orsakar inget kalhygge. När granbarkborren har dödat träd så är det inte heller kalhygge. För trädstammarna blir kvar. Men vi människor har ju en förmåga att se på saker ur ett annat perspektiv och det är väl det som är bekymmersamt. Vi som engagerar oss för naturen kastas mellan hopp och förtvivlan. Vi har EU-lagar som är på vår sida, men även en omförhandling av EU-direktiven där högern och extremhögern driver en extremt nyliberal linje. Så vad är det som händer nu? – Ja, vad ska vi göra? Egentligen har lagen varit på naturens sida. Det våra politiker och våra exploateringsintressen i form av skogsbruk eller gruvindustri gör nu än är att få lagarna att sluta bry sig om naturen. Och det är ju oerhört bekymmersamt för naturen är grunden för hela vår existens kan man säga. De människorna som bryter sönder de här lagarna, hur kan de se sina barn i ögonen? Det är för mig helt obegripligt. Den rödlistade arten dvärgbägarlav växer på riktig gammal hård död ved av tall i den här skogen. I kalhuggna skogar finns det ingen plats för arten, dess livsmiljö återskapas inte där. Foto: Emil V. Nilsson. Här där vi står nu finns det en tall som kan vara runt 250 år gammal. När vi pratar om naturrestaurering så glömmer vi ofta tiden. – Ja, absolut. För naturen tar det hundratals år att komma förbi den här galenskapen med kalhygge. Det tar 500 ända upp till 1000 år för ekosystemet att återhämta sig fullständigt eftersom livscyklerna för träd är just så långa. Vi…