Om avsnittet
När man varit tillbaka från semestern några veckor kan sommarens utflykter och samkväm kännas oerhört avlägsna. Men ett besvärande semesterminne från en känd svensk hotellkedja kan jag inte riktigt släppa. Inte för att rummet inte var till belåtenhet. Nej, det handlar om ett potpurri av papperslappar i promenoaren*. Eller en kavalkad av kuponger med QR-koder, om du så vill. *En promenoar är en promenadkorridor eller foajé. Sådant som det finns gott om på just hotell. Jag misstänker att det är ett arv från pandemin. Det här med att man nu förväntas boka vilken tid man ska äta frukost. Förbi är epoken när man kunde vakna på ett hotell, ligga och dra sig utan att bry sig om klockan, och så när det börjar kurra i magen saktmodigt krypa upp och ta sig med vana steg mot det logistiska haveri som fått namnet buffé. Nuförtiden måste man alltså ställa in larm på telefonen så man inte missar det begränsade blocket för förtäring. En semesterskymf. Men nej, det är inte heller detta som är det centrala för min förbittring. Jag vill rikta min högaffel mot systemet som förekommer själva bokningen av det tvingande tidsfönstret för fastebrytande. Lapp-skoj Utspridda på borden i lobbyn ligger de nämligen. Lapparna. Små lappar med ett piktogram av en mobil, och inom dess ritade ramar det som är ämnat att ge mig snabb respons, eller quick response. Inte många känner till det, men det är alltså just detta som bokstäverna QR står för i kodens namn: Quick. Response. Denna betydelse är förstås en extra underhållande detalj när jag observerar förvirrade gäster ta god tid på sig att syna lappen. Med famlande poser och trevande mobiler försöker de aktivera de magiska krafterna i krumelurerna. Allt annat än raskt. Det finns faktiskt ingenting på själva lappen som ger någon som helst indikation av vad syftet med QR-koden är. De ligger bara där i drivor. När vi checkar in får vi till slut den muntliga vägledningen. Portiern pekar med påtaglig procedur på högen och förklarar: "Använd den här för att boka er frukosttid." Som om det vore det naturligaste i världen. Som om det alltid är ett förväntat beteende hos en semestergäst att planera in tiden för inställelse vid brödrosten ett dygn i förväg. Lediga, pyttsan. Vilseledande manöver Jag förstår nu att den snabba responsen är en mer träffande beskrivning av receptionistens förmåga att avfärda eventuella frågor med att peka på en lapp och skyndsamt vända sig till nästa intet ont anandes QR-offer i kön. Jag tar en lapp ur högen. Och samma sekund vet jag hur oundvikligt det är att jag kommer skriva den här texten. Nu hör det till saken att jag arbetar med säkerhet, tillgänglighet och trygghet på internet. Och den här smått solkiga pappersbiten råkar ge utrymme för det rakt motsatta: nämligen lömskhet, opålitlighet och bedrägeri. Låt mig förklara. En QR-kod kan leda dig vart som helst. Du kan inte själv läsa vad som är det förväntade målet när du aktiverar den. Och det är svårt att med blotta ögat direkt se skillnad…
