Om avsnittet

Moa & Sara lyckas kritisera både den amerikanska kulturimperialismen, den symboliskt goda Selma, Poetry slam och Åsa Linderborg - allt på under en timme. Hur är det möjligt? Det finns bara ett sätt att ta reda på! Till alla våra Spoken Word-vänner och Lagerlöf-fantaster där ute: unnskyld och beklager. Hade!