Om avsnittet
Midsommar hos mormor i Dalarna. Ett rött hus, en äng ner mot sjön och en natt när solen nästan inte går ner. Nioåriga Hedda kommer alltid först. Hon springer så fort att hennes fotspår bara är tår, och hon väntar aldrig på någon. Allra minst på lillebror Lill-Olle, fem år, som alltid kommer sist. Men på midsommarnatten, när daggen ligger tung, kan fotspår gå på egen hand. Och Heddas spår har tröttnat på att alltid ligga ensamma längst fram. De springer iväg över ängen. Med mormors ja och hennes blick från verandan följer Hedda och Lill-Olle spåren genom den ljusa natten. Bland tusen spår kors och tvärs i daggen. Fram till midsommarstången, där dagens fotspår dansar i ring en gång till. Bort till den gamla ladan, där de får vänta på solen. Till sin hjälp har de Sigvard, en hare så artig att han ber om ursäkt för sina egna spår. Spår som inte är hemma när solen kommer stannar borta ett helt år. Men fotspår fångar man inte. Och det som får dem att komma hem är det svåraste Hedda vet. En saga om syskon, midsommarnatt och om att vänta på någon. Det är inte alls så långsamt som det låter. Nya sagor varje kväll. Följ så missar ni ingen! 🥰 För lyssnare i alla åldrar. 🎧 Pappas Sagor: nya sagor för läggdags, en lugn stund eller långa bilresor. Även detta avsnitt är inläst av min röstklon. Vad tycks? :)
