

Om avsnittet
[Läsning/lyssning] På eftermiddagen, kanske mellan klockan 15 och 18 ungefär, går jag omkring och känner efter hur jag mår. Det är lite jobbigt. Funderade på hur jag brukat må tidigare vid den tiden, alltså innan Corona, och det är nog så att det inte heller tidigare varit min, hur ska jag säga, mest stabila och trygga tid på dygnet. Jag är lättretlig. Nära kanten. Trött. Jag har svårt att vara närvarande för mina barn. (Och sambo. Han har kanske en dipp vid samma tid. Vi kanske har det hela familjen.) På morgonen skiner solen, varje dag, känns det som – allting är nytt, alla dagens timmar i sin linda. Mitt på dagen är det jättefint. Jag cyklar till Botaniska Trädgården och går en promenad under lunchrasten. På kvällen somnar lilla dottern och stora dottern reder sig, och sedan en timma eller två, när jag kan lyssna på hjälpande röster på Youtube, se på TV, och virka. Det är många hjälpsamma på Youtube. Har du märkt det? Många som vill hjälpa oss ta oss genom det här. En dam sa till exempel att man kan försöka se the lockdown som ett självvalt tillstånd – så förändras ens uppfattning om möjligheterna man har, och känslan av tacksamhet stärks, sa hon. Det finns många som lägger upp hjälpsamma pratfilmer var och varannan dag. Jag har virkat nästan en hel bolero. Hur är läget? Hur kommer det att bli, med allting? Maten i affärerna, barnen i skolan … Jobben, hyran? Jag håller jag på med en recension av en bok som heter On Truth, av Simon Blackburn (som bland annat skrivit The Oxford Dictionary of Philosophy). Det var väl fasligt lägligt, var det inte det? Hur många har egentligen dött i Kina? I Sverige? Vad är sant? Jag läste att Slovenien bromsat sitt planerade 5G-program eftersom Wuhan fick 5G precis före de första sjukdomsfallen. Är det sant? Hur ska jag få reda på sanningen? Journalisten kanske bara skrev något som någon annan sa. Kanske alla journalister gör det. När alla jobbar hemifrån, vem rapporterar? Vem rapporterar från fronten? Någonting är sant. Detta sanna påverkas inte av vad som rapporteras eller hur många som håller med. Ingen behöver hålla med, faktiskt. Det är också möjligt att inget av det som rapporteras är sant, om man nu ska dra tanken hela vägen åt det hållet. Sanningshalten höjs inte av att många upprepar samma sak – det sanna är sant ändå. Vi kan inte rösta fram sanningen. (Eller? Är det precis det vi alltid gör, röstar fram sanningen? När vi säger ”det är fel att aga”, har vi inte tillsammans bestämt vad som är vad? ”I Sverige tycker vi att detta är sant”?) Information, statistik, kartor och kurvor, uppmaningar, upprördhet, vem vet? Vem vet. Vad är det vi behöver veta sanningen om? Vilken fråga ska vi ställa? Vad är det vi behöver veta? Sanningen om smittsamheten, orsakerna, botemedlen? Sanningen om vad vi kan göra själva? Sanningen om framtiden? Sanningen om vilka vi är och vår plats i universum, och den tillfredsställande och uppbyggliga etik som upplysningsfilosoferna menade skulle följa om vi bara visste…