Om avsnittet
Ann Sandin-Lindgren försöker ställa riksdagsmannen Mathias Tegnér (S) mot väggen. Hon känner sig numera politisk deprimerad och fattar inte hur så mycket kunde gå så fel. Varför såg man inte saker komma? Vart tog den s.k. rörelsen vägen? Varför verkar det som att bara finns en armé av papegojor som låter som robotar som kör samma talepunkter hela tiden? Varför finns det så få politiker med karisma, briljans och begåvning? Ann tycker det saknas sossar som det lyser om, som kan tala, agitera och tänka själva och kanske säga emot ibland. Vart tog sakpolitiken vägen inför valet?
