Om avsnittet
Är Ryssland aggressivt eller är det Väst som omringar Ryssland? Är den gällande Rysslandsbilden i Sverige ett resultat av en oförskämt enögd och inkompetent Rysslandsbevakning i svenska massmedier? Eller handlar det om en historiskt betingad misstro mot en stormakt som Sverige bråkat med sedan 1200-talet? Vill Sverige och det lika Rysslandskritiska Polen nu med gemensamma tag återerövra sina förlorade positioner i öst, genom EU:s östpartnerskap som båda länderna starkt driver? Detta är några av frågorna som Vladislav Savić ställer i sitt tredelade radioreportage Putin och rysskräcken. Efter att ha lyssnat igenom reportageserien kan man undra om det bara är den svenska spegeln det är fel på, eller om det spegeln visar möjligtvis kan ha några beröringspunkter med verkligheten. Programmen sändes i juni-juli, men då missade jag dem. Som tur var tipsade Ivanka om dem i sin blogg. Av någon för mig obegriplig anledning går det inte längre att lyssna på programmen direkt på SR:s hemsida, men efter idogt letande hittade jag filerna i podcasten Radiokorrespondenterna. Här är direktlänkar till ljudfilerna så ni slipper leta: del 1, del 2, del 3. De första två programmen handlar om de senaste tjugo åren i Rysslands historia, och tillför inte mycket nytt för den som följt med. Vladislav Savić vill nyansera den gängse bilden av demokrati och mediefrihet under Boris Jeltsin och påpekar bland annat att valet 1996 var manipulerat. Visst var det så, men detta är knappast någon nyhet. Hussprängningarna 1999 nämner han i förbifarten, som ytterligare ett argument för Putins krig i Tjetjenien. Han säger då att det för genomsnittsryssen är ett axiom att terrordåden genomfördes av tjetjener. Han undviker att nämna FSB-spåret och säger inte heller vad han själv tror, kanske för att inte trassla till argumentationen i onödan. Men om nu programmets uttalade syfte är att nyansera den ensidiga (felaktiga?) Rysslandsbilden i Sverige så kunde det ha varit bra att ta tag i denna jobbiga fråga och åtminstone nämna att det inte finns några tydliga kopplingar mellan hussprängningarna och tjetjenska separatister. Mot slutet av reportageserien kommer Vladislav Slavić in på det som verkar vara hans tes. Det han kallar för rysskräcken har sina rötter i svensk historia, och det är inte Ryssland som har varit den aggressiva parten i de senaste årens utveckling, utan snarare väst. År för år har Väst flyttat sina positioner allt närmare Ryssland, och under konflikten kring Kosovo struntade Nato högaktningsfullt både i internationell rätt och i alla Rysslands invändningar. Reaktionen på kriget i Georgien visade hur felaktig Rysslandsbilden i Sverige är – Ryssland betraktades som den aggressiva parten trots att båda sidor var skyldiga. Det finns visst fog i argumenten som upprepas av Savićs ryska intervjupersoner – men det hade varit lätt att hitta andra intervjupersoner, eller ställa andra frågor till exempelvis Boris Nemtsov, för att få fram andra sidan av myntet. Det har…
