Om avsnittet
Kung Carl XVI Gustaf håller sitt jultal från prinsessan Sibyllas våning på Stockholms slott. Kära svenskar, hemma och utomlands, alla i Sverige! Det är juldag i Sverige, ja, över nästan hela världen. Och efter att förra året ha sänt en julhälsning från vårt hem på Drottningholms slott, är jag nu tillbaka här på Stockholms slott, i min mamma Prinsessan Sibyllas våning. Det är inte alla i vårt land som firar jul. Men alldeles oavsett om du gör det eller inte, så hoppas jag att du får uppleva – åtminstone en stund – det hopp och den frid som man önskar sig den här tiden på året. Under året som gått har Drottningen och jag haft glädjen att gratulera omkring 1 500 svenskar på deras hundraårsdag, genom telegram som vi skickar. Förr var det mycket ovanligt att bli så gammal. Men många av de barn som föds i dag kommer att uppleva sin hundraårsdag. Kanske kommer de att fira jul med både barnbarn och barnbarnsbarn. Det är en fantastisk utveckling! De svenskar som i år har firat sin hundraårsdag, föddes 1921. Samma år som det första svenska riksdagsvalet med lika och allmän rösträtt hölls, och de fem första kvinnliga ledamöterna valdes in i riksdagen. Genom denna förändring tog Sverige ett avgörande steg mot att bli det land vi är i dag. Under min tid som kung har jag själv fått uppleva den första kvinnliga partiledaren i riksdagen, den första kvinnliga talmannen och, i år, den första kvinnliga statsministern. Ja, utvecklingen går verkligen framåt, på olika områden! Ett skäl till att allt fler svenskar får leva så länge, och vara så friska, är alla de framsteg som forskningen och sjukvården gör. För en tid sedan talade jag med en svensk cancerforskare. Han berättade, att han hoppas att den behandling som han arbetar med ska kunna ge patienterna några månader till i livet. Men det riktigt stora, sa han, är att varje framsteg lägger grunden för nya upptäckter – så att människor kanske kan få flera år, eller till och med decennier, att leva vidare tillsammans. Under den tid som gått sedan dagens hundraåringar föddes har vetenskapen gjort enorma framsteg. Bara de senaste åren har vi sett en rekordsnabb utveckling av flera vacciner, läkemedel och behandlingar mot covid. Forskningen räddar och förlänger människoliv. Jag har svårt att tänka mig en mer meningsfull verksamhet. Om jag får hoppas på något av framtiden, så är det just det, att fler unga människor i vårt land ska ägna sin kraft och kreativitet åt att ytterligare driva vetenskapen – och hela vårt samhälle – framåt. När Drottningen och jag gifte oss, för 45 år sedan i Storkyrkan här nära slottet, bildades en bröllopsfond. Nyligen råkade jag hitta i bokhyllan den bok som fonden gav ut 1985, med titeln ”Kom igen”. Den handlade om parasport. När jag såg den där boken, så fastnade jag särskilt för titeln: ”Kom igen”. Så mycket av det gångna året har handlat om just detta: att starta om Sverige efter pandemin, att ta tillbaka verksamhet och stegvis…
