Om avsnittet
#bild=221077# Okänd moder För att förhindra mord på oönskade spädbarn gavs från slutet av 1700-talet till början av 1900-talet en möjlighet för föräldrar, ensamma eller i par, att vara anonyma. Därför står det ibland i födelseböckerna ”föräldrar okända” eller ”moder okänd”. Detta innebär ofta en återvändsgränd för släktforskare, men om man har riktigt stor tur kan man komma vidare. Den som ville, och visste att möjligheten fanns, kunde nämligen lämna in ett förseglat kuvert till pastorsämbetet i vilket man angav moderns och i vissa fall också faderns namn till ”oäkta barn”. Detta var vanligast i de större städerna. Dessa små brev finns idag kvar på i arkiven, som bilagor till födelseböckerna. #bild=221078# På Landsarkivet i Göteborg finns det en liten bunt med 20-talet sådana brev, de allra flesta är fortfarande oöppnade och försedda med sigill. Även om de är så gamla att de passerat den gräns på 70 år som normalt är sekretessgränsen, får de inte öppnas hur som helst. Det står noggrant angivet på den mapp där breven ligger att de bara får öppnas av länsantikvarien– att öppna handlar alltså om myndighetsutövning. Ulf Andersson, arkivarie på Landsarkivet i Göteborg, bläddrar försiktigt i den lilla bunten med vackra kuvert. De är små och har oftast en vackert, sirligt skriven text. På utsidan står namnet på det barn det gäller, någon gång med efternamn, men oftast bara förnamn och födelsedatum. I de kuvert som blivit sprättade finner man till exempel följande information: #bild=221081# --- Axel Hjalmar född d.1 nov. 1882 Moder: Emma Märtha Lennberg f.1861 Carl Johans förs. No 77, 355 Såsom fader uppgaf sig muntligen Och skriftligen bokhållaren Carl Hjalmar Zetterberg --- Någon gång, troligtvis ganska tidigt, har kuvertet blivit öppnat. Man kan ju fantisera om att det var Axel Hjalmar själv som gjorde det, kanske kom han till och med till slut till sina föräldrar. Men de allra flesta kuverten som finns i bunten är oöppnade med stora röda sigill kvar. I något fall är det fem stycken sigill på ett kuvert. De föräldrar som använde sig av möjligheten att skriva sina namn i den här sortens kuvert hoppades kanske att de senare i livet skulle få möjlighet att ta till sig sitt barn, eller kanske ville de bara att barnet skulle få en chans att få reda på vem som var deras föräldrar. Men för att kunna ta den chansen måste man ju veta att breven finns, och det är inte alltid så lätt. Det finns inga anteckningar i födelseböckerna på Göteborgs Landsarkiv att kuverten finns, utan den som vill leta efter dem måste själv aktivt fråga. Den släktforskare som hamnat i återvändsgränsen ”föräldrar okända” måste själva fråga efter och beställa fram bunten med kuvert, och om man tror sig ha en ana bland kuverten tillkalla hjälp att öppna dem. Att kuverten fortfarande är oöppnade är kanske speciellt för Göteborg. Malmö stadsarkiv har en ganska stor bunt med sådana här kuvert, och där är samtliga öppnade. Anna…
