Språket
977 avsnitt. Sida 13 av 34.
- Kärlekens språk – orden för de stora känslorna
Hur lät kärleksförklaringar för 5000 år sedan och vad kallar kärlekspar varandra i dag? Henrik Rosenkvist berättar om forsior, fjällor och läser tusentals år gamla handböcker om kärlek. Veckans språkfrågor Varför är substantivet kärlek och…
30 min - Uråldrig aktivitet har gett oss kluriga hantverksord
I alla tider har människor tillverkat saker med händerna. Henrik Rosenkvist berättar om bakgrunden till hantverksord som fogsvans, dreja, knyppla och städ. Veckans språkfrågor Verbet dreja används både av keramiker och seglare men har…
30 min - Då kaninmat – nu "It's vegan!"
Redan på 1800-talet rådde förvirring kring begreppen vegansk och vegetarisk. Språket reder ut begreppen och pratar om grönsaksordet legymer och varför vi använder franska namn på sallader. Veckans språkfrågor Finns det tydliga definitioner…
30 min - Så lär du dig nya språk bäst
Som en god EU-medborgare bör du kunna minst två språk förutom ditt modersmål, det tycker EU. Men hur står det till med språkkunskaperna i Europa och hur lär man sig bäst ett nytt språk? Veckans språkfrågor Varför har vissa personer…
30 min - Vi ses vid 10-blecket eller solens nedgång?
Uttryck för att beskriva tiden har förändrats i takt med teknikens utveckling. Hur pratade människor om tiden innan klockorna fanns? Och varifrån kommer uttryck som "alla tiders" och "i grevens tid"? Veckans språkfrågor En karttjänst på…
30 min - Kälta, ty och fridens liljor – döende ord och uttryck
Vem bestämmer vilka ord som ska anses vara ålderdomliga och vad är det som gör att vissa ord dör? Henrik Rosenkvist berättar om ord på hospis. Veckans språkfrågor Varifrån kommer ordet kallprat? När anses ett ord vara utdött? Och vem…
30 min - Språket från Vetenskapsfestivalen 2019
Från en scen i Nordstan i Göteborg svarar Språket på frågor om olika uttal av vokaler i dialekter, och varför vissa dialekter lever vidare medan andra försvinner. Språkfrågor En lyssnare från Hälsingland undrar om na i meningen Ge na…
39 min - Ett helvetes jävla program
Svordomarna fuck och shit har blivit vanliga i svenskan, vilket har fått de svenska jävlar och fan att uppfattas som kraftfullare. Varning utfärdad: I veckans Språket används svordomar. Veckans språkfrågor Varifrån kommer satfläsk och vad…
30 min - Värt och ovärt – nygamla uttryck i svenskan
"Det är så värt att ha påsklov!" "Det är ganska ovärt att få en förkylning." Ylva Byrman förklarar hur värt och ovärt används idag och hur betydelserna har förändrats. Veckans språkfrågor Hur gammalt är uttrycket att sova sked eller att…
30 min - Det ligger dig i fatet!
Lyssnaren Julia undrar över uttrycket "att något ligger en i fatet". Vad ligger på fatet och varför är det ett hinder? Henrik Rosenkvist tar oss till 1600-talet och berättar om andra uttryck med fat. Veckans språkfrågor Varför används…
30 min - Hur pratar vi om kroppen?
Arm, huvud och öga är några av svenskans äldsta ord. I veckans avsnitt går vi igenom kroppsord, uttryck med kroppsdelar i och kroppsspråk. Veckans språkfrågor Hur kommer det sig att många kroppsdelar heter exakt eller nästan likadant på…
30 min - Kan alla svenskar prata franska?
De franska lånorden i svenskan är så många att Språkets franska lyssnare Mèlodie tycker att vi egentligen kan franska. Ylva Byrman berättar om tre historiska perioder då franskan vällde in i svenskan. Veckans språkfrågor Varför har…
30 min - Är det omodernt att prata om goda solchanser?
Under förra sommarens torka var det många som önskade regn. Hur jobbar SMHI med neutralt väderspråk och hur språkligt nyskapande kan meteorologerna vara? Veckans språkfrågor Jag tror det hätter, sa lyssnaren Annas farmor, från södra…
30 min - Behövs orden för att uppfatta färger?
Du kan vara grön av avund och rösta på blåa partier. I veckans språket berättar vi om färgers symbolik, historia och betydelse. Veckans språkfrågor Varför kunde ordet blått förr användas för det vi idag kallar svart? Vilka färgnamn finns i…
30 min - Språkblandning och kortspel bakom ordet sonika
En fråga om ordet sonika får Henrik Rosenkvist att lägga mer tid på en lyssnarfråga än vad han nånsin har gjort tidigare, och till slut hamnar han bland kortspelare i Venedig på 1600-talet. Veckans språkfrågor Vad har hårbalsam…
30 min - En gräddfil rakt in i räkmackan
I svenskan används minst två metaforer från matens värld för att beskriva privilegierades förmåner. Ylva Byrman förklarar hur räkmackan och gräddfilen har fått utvidgade betydelser. Veckans språkfrågor Varför används gräddfil och räkmacka…
30 min - Vem heter bouba och vem heter kiki?
Orden rund, bubbla och boll har likheter både i form och betydelse. Kan syn- och andra sinnesintryck påverkar hur ord låter? Ylva Byrman reder ut ljudsymbolism, fonestem och synestesi. Veckans språkfrågor Kan man säga en krispig kyla…
30 min - Språket pratar pitemål! Vöre vale? Åssit! Nalta.
Dialekten i Piteå, bondska, har många ord och uttryck som inte finns i standardsvenska och det beror på att bondska har sin bakgrund i fornsvenska. Veckans språkfrågor Varför heter det tjugo och inte tvåtio när de andra talen heter…
30 min - Trippelbongo, prickig korv och minijumbo
Olika namn på spelkulor verkar det finnas hur många som helst av. Språkets lyssnare har skickat in ord som påsche, pjäxekulor, peckekulor, pöttekulor, frostis, dimmisar, dank, kattöga med flera! Veckans språkfrågor Hur många olika namn för…
30 min - Säg havremjölk om du vill!
Att alternativ till komjölk har blivit vanligare har gett oss nya ord. Ylva Byrman slår ett slag för att konsumenter får säga hur de vill och så tar vi reda på mer om det nya ordet gurt. Veckans språkfrågor Vad har nyckel för språklig…
30 min - Kritiker kritiserad för kritik
Ger kritiker alltid negativ kritik eller kan kritik vara positivt? Ylva Byrman vrider och vänder på kritiks betydelse. Veckans språkfrågor Varför säger man din idiot och inte du idiot? Orden hemsk och inhemsk låter lika men betyder olika…
25 min - Klä på dina substantiv!
Från språkvårdens håll avråds från nakna substantiv och meningar som "Vi ska ha möte med kund". Ändå används det. Varför är det så och vad kan avklädda substantiv få för konsekvenser? Veckans språkfrågor Var kommer verbet nagelfara ifrån…
25 min - Vem vill vara en lyckans ost?
Att vara en ost var från början en nedsättande beskrivning. Henrik Rosenkvist tar oss med till liknande uttryck i våra grannspråk och hittar lyckans potatisar, svampar och grisar. Veckans språkfrågor Vad härstammar uttrycket lyckans ost…
25 min - När de såg stjärnan blev de ganska glada
Ordet ganska har fått en ny betydelse i svenskan, men vilka ord är det som tenderar att byta innebörd över tid? Det diskuterar Ylva Byrman och Henrik Rosenkvist i Språket. Veckans språkfrågor Ganska betyder enligt SAOL tämligen eller…
25 min - Julfrågor och nyårsfunderingar från åren som gått
När ska man säga Gott slut! och vem var Knut som avslutar julen? Ylva Byrman och Henrik Rosenkvist svarar på en samling frågor om jul och nyår. Språkfrågor i programmet Varifrån kommer ordet pumla för julkula? Var kommer ordet gröt ifrån?
24 min - Språket dokumentär: Striden om hen
Hen är ordet som får vissa att se rött och andra att känna sig sedda. Ordet som ingen språkvetare ville tro på, eftersom svenskan inte hade fått ett nytt pronomen på 400 år. Ändå hände det. Historien om hen börjar på 60-talet och…
41 min - Snö, julmust och generationsskillnader
Lagom till jul samlas hela trion - Henrik Rosenkvist, Ylva Byrman och Emmy Rasper - i studion och svarar på vinterspråkfrågor. Veckans språkfrågor Vad skiljer sig i olika generationers språk? Varför säger en del att det snögar? Kyl ner och…
24 min - Rackarns bananer och attans bananer!
Varför är det just bananer som används i olika uttryck och inte andra frukter som plommon eller äpple? Det funderar språkvetare Ylva Byrman på i veckans avsnitt. Veckans språkfrågor Var kommer begreppet rackarns bananer ifrån och varför…
24 min - Fem över halv tio eller 25 minuter i tio?
Hur vi pratar om tid skiljer sig åt i olika dialekter och språk. Ylva Byrman berättar om tiden och olika system för att benämna klockslag världen över. Veckans språkfrågor När började adressera användas i betydelsen att ta tag i, som i…
25 min - Vill du heta Jämtiock, Flatterskalle eller Skåpråtta?
Soldatnamn började användas i slutet av 1600-talet. Tursamma soldater fick nya efternamn som Snygg, Rask eller Tapper, medan andra kunde tilldelas namn som Drucken eller Gammelstöt. Veckans språkfrågor Varför är det vissa namn som…
24 min
