Språket

TV-serien SKAM har gjort att Språket fått in många frågor kring det norska språket. En av dem handlar om norskans garpegenetiv, men det visar sig att det finns svenska dialekter med liknande former. Veckans språkfrågor Varifrån kommer…

Nällad betyder egentligen att bränna sig på en nässla. Men också att bli pigg och förväntansfull. Emmy blir förbryllad över denna liknelse, men Henrik tar fler likartade exempel – som ordet kåt. Veckans språkfrågor Två lyssnare har frågor…

En lyssnare undrar varför vissa säger öppna upp och stänga ner när det borde räcka med öppna och stänga, men förklaringen gör henne mindre irriterad. Veckans språkfrågor Har uttryck som öppna upp och stänga ner någon speciell betydelse och…

Fikonspråk, synd och gôrbra är språkliga fenomen som togs upp när Språket besökte Vetenskapsfestivalen i Göteborg. Inspelning från fredag 12 maj 2017. Medverkande Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk, Henrik Rosenkvist, professor i…

När filmen Stockholmsnatt kom ut i slutet av 80-talet blev Paolo Roberto ansiktet utåt för begreppet ”kickers”. Men vad är kickers för ord egentligen? Veckans språkfrågor Är det sant att många ord som börjar på sl-, inom både svenskan och…

En lyssnare har en fråga kring ordet kupera, som betyder ungefär stänga av eller klippa av. Men i slutändan är det språkvetaren Henrik Rosenkvist som lär sig något nytt. Veckans språkfrågor Har det engelska uttrycket don’t be so heedless…

Vi har två dominanta r-ljud i Sverige. Tungrots-r, som främst används i södra Sverige, och tungspets-r, som är vanligare i övriga landet. Men en lyssnare har lagt märke till ett tredje r-ljud. Veckans språkfrågor Vad har ordet raritet för…

På arbetsplatser kan vissa ord och uttryck få en intern betydelse som inte alltid är begriplig för människor utanför just den branschen. Framdrift, drifta och tonalitet är exempel på sådana ord. Veckans språkfrågor Finns det några andra…

Med hjälp av den virala succén ”The great language game” har forskare lyckats kartlägga vilka faktorer som gör att vi kan särskilja – eller tror oss kunna särskilja – olika språk. Du vet hur tyska låter och kan antagligen skilja det från…

Till sjöss men inte till kyrks. Till skogs men inte till jobbs. Hur ska man veta vad som är språkligt korrekt och inte? Enligt Henrik Rosenkvist har det med fornnordisk grammatik att göra. Veckans språkfrågor Nu ska jag till sjöss. Vad…

Mus är ett av världens äldsta ord och det används på liknande sätt i många olika språk. Men i flera tusen år har det också varit en benämning på det kvinnliga könsorganet. Veckans språkfrågor Vilka är de äldsta orden och finns det några…

Kvällstidningar använder sig ofta av tankstreck i sina löpsedlar för att skapa dramatik. Men är det språkligt korrekt att göra så? Veckans språkfrågor Den nerslagne ligger på marken, medan den nedslagne hänger med huvudet. När ska man…

Bryssel och Vita huset kan ibland uttala sig i media. Men egentligen är det ju en person från regeringen som då uttalat sig. Begreppet heter metonymi och mer om fenomenet blir det i veckans avsnitt. Veckans språkfrågor ”Jag ska gå inom…

Ordet för något oväntat som inträffar väldigt hastigt härstammar ursprungligen från ett plask, men hur gick det från plask till plötsligt? Veckans språkfrågor Varifrån kommer ordet grundplåt och har det ens med plåtar att göra? Vad är…

Ett slarvigt ihoprullat täcke vid sängkanten. Eller en bunt med kläder. Finns det ett ord för det? Ja, enligt lyssnaren Sarah finns ordet rul. Men var kommer det ifrån och är det ens ett ord? Veckans språkfrågor I lastbilsbranschen används…

Mjöl, vispgrädde, mandelmassa och florsocker. Vi pratar såklart om semlor! Snart är fettisdagen här, och i Språket pratar vi om att äta dem med sked i varm mjölk. Men varför kallas det för hetvägg? Veckans språkfrågor Varför kallar man en…

Spritt språngande galen eller naken - är vedertagna begrepp. Men kan man säga att någon är spritt språngande glad? Och vad betyder egentligen spritt språngande? Veckans språkfrågor Varifrån kommer uttrycket röka som en borstbindare? Varför…

Förr var alla substantiv i svenskan maskulina, feminina eller neutrala. Så är det inte längre och enligt Henrik Rosenkvist kan det ha med digerdöden att göra. Veckans språkfrågor När man väver kan man med en svepande rörelse skapa ett så…

Svenskans stavningsregler och språkliga normer är relativt nya företeelser. Så hur var det förr? Kunde man stava fel på medeltiden? Nja, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk. Veckans språkfrågor Kunde man stava fel på…

Om man flyttar fram ett möte, inträffar det då tidigare eller senare än det var tänkt? Vi pratar om metaforiska tidsuttryck och reder ut vad människor egentligen menar när de säger ”fram”. Veckans språkfrågor Varifrån kommer ordet bimbo…

Olika uttal av ord kan väcka känslor. Heter det ost eller öst? Och är det okej att uttala ordet veckor som vecker? Veckans språkfrågor Används ordet säkerställa mer nu än förr, och i så fall varför? Varför säger meteorologer nordost…

Hur många är egentligen ett par stycken? Och varför använder upplänningar det franska lånordet jalu? Språket är inte alltid så tydligt som man vill, säger Henrik Rosenkvist i veckans avsnitt. Veckans språkfrågor Vad betyder ordet ska, och…

Varför heter så många kvinnor födda på 40-talet något med "Britt" och hur kommer det sig att få mansnamn i Sverige slutar på a? Veckans språkfrågor Varför heter så många kvinnor födda på 40-talet något med "Britt"? Varför slutar så få…

2016 gav oss ord som filterbubbla och trumpifiering. Diskussionen om de, dem och dom blev åter aktuell och arabiskan gick kanske om finskan som Sveriges andra största språk. Språkets nyårsspecial frågar Anna Kinberg Batra (M), Jonas…

Språket tar sig an några av julens viktigaste ord: julmys, julsofta och jullöka. Dessutom besöker vi Kalle Anka-översättaren Stefan Diös och pratar om långtbortistan och läskeblask. Orden långtbortistan och läskeblask kommer från Kalle…

Går färger att komparera? Ja, säger Ylva Byrman och ger flera exempel på att de flesta uppfattar att en färg kan vara mer eller mindre och att vi kan säga saker som "Han hade världens blåaste ögon." Veckans språkfrågor En lyssnaren har…

Att skriva våran och eran istället för vår och er, som är det rekommenderade, kan ha sin förklaring i gamla ackusativformer från fornsvenskan och tiden innan 1400-talet. Mer om det i veckans avsnitt. Veckans språkfrågor Det dialektala…

Vi ger oss ut i naturen och pratar om stigar, sjöar och träsk. Lyssnaren Anders funderar på ordet stig och om det har ett samband med det latinska uttrycket vestigia terrent (spåren förskräcker). Veckans språkfrågor Varför får vissa…

Att "gå in i väggen" i betydelsen att vara psykiskt utmattad är ett vanligt uttryck idag. Vad alla kanske inte vet är att uttrycket kommer från sportens värld och maratonlöpare. Estlandssvenskan - en dialekt på väg bort I veckans avsnitt…

En person kan vara fit i betydelsen vältränad, men hur blir det om flera personer är vältränad? Språkvetare Ylva Byrman ger exempel på fler ord som är likadana men har helt olika betydelse. Veckans språkfrågor Ska eller skall vilket är…