Språket

Klump, råttfälla och dropplåda är ord som brevbärare använder. Medan en pokerspelare kan säga "Jag tog jag ett fiskigt beslut." Brevbäraren Åsa och pokerspelaren Per berättar om sina yrkesjargonger. Veckans språkfrågor Finns det nån…

Vad har hänt med ordet episk? Lyssnaren Maria uppmärksammar att ordet episk har börjat användas i en ny betydelse. Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk, förklarar vad som hänt. Veckans alla språkfrågor Jag läste jag om en episk tjej…

Hur många ord det finns i svenska språket går inte att exakt svara på. Men Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk, gissar på cirka 80 000 och i veckans program svarar han på frågor om just ord. Lyssna även på avsnittet Så många ord…

Hur ska vi uttala 2015 undrar lyssnare Rolf, som personligen föredrar att säga tjugohundrafemton. Språkexpert Ylva Byrman Programledare Emmy Rasper Dessutom om kampanjen "Säg det på franska" som pågår i Frankrike och är en kritik mot…

Lyssnaren Kerstin kallade sina vänner för fruntimmer, men det var inte helt populärt. Nu undrar Kerstin om ordet fruntimmer är nedsättande eller inte. Språkexpert Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk vid Göteborgs Universitet.

I den svenska finansbranschen används många engelska uttryck, som till exempel private banking, corporate finance, cash management, high watermark, all time high och road shows. Men varför är det så? Reporter Tilde Lewin har träffat David…

Varifrån kommer uttrycket "att inte vara någon duvunge" i betydelsen att ha erfarenhet? Det undrar en lyssnare och Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet, letar förklaringar i Selma Lagerlöfs novell Dunungen…

Att ändra sitt språk beroende på vem man talar med eller vilken miljö man befinner sig i är vanligt. Till exempel pratar du antagligen inte likadant med en femåring som med din chef. Men vilket språk använder människor på sina…

1906 infördes en stavningsreform i Sverige som innebar att v-ljud slutade stavas med fv eller med hv och vi började skriva "stava" istället för "stafva". Men kanske är det dags att införa en ny stavningsreform? Det tycker en av Språkets…

Hur vi talar påverkas olika faktorer som var vi är ifrån, vilken klassbakgrund vi har och vilket kön vi tillhör. – Mellan olika sociala grupper kan man hitta viss systematisk språklig variation, säger Ylva Byrman, doktorand i nordiska…

Substantivsjuka eller nominalisering, som den riktiga grammatiska termen heter, är en tendens att använda substantiv istället för en meningskonstruktion med ett verb. Fenomenet är vanligt i byråkratiska sammanhang och gör det svårare att…

"På fri fot" är ett idiom i svenskan, det vill säga ett talesätt eller en fast fras. Idiom böjs ofta inte utan det korrekta sättet att säga meningen i rubriken är "de misstänkta är på fri fot". Det finns flera idiom som man inte brukar…

Veckans program svarar på frågor om orden avslöjad, nakenfis och om det finns ett bra ord att översätta engelskans device med? Dessutom om ni-reformen i Sverige för 150 år sedan. Lyssna på Språket från 2006 om du-reformen. Språkexpert Ylva…

”En patrull stannar och kontrollerar en bilist på aktuell gata och där påvisar föraren tydliga tecken på drogpåverkan” Är ett exempel på en händelsenotis från polisens hemsida där tempuset historiskt presens använts. Men varför skriver…

Ordet kontext är ett ord som många som mejlar till programmet undrar över och i vissa fall retar sig på. Varför inte bara använda ordet sammanhang istället? Hur ska egentligen kontext användas på ett korrekt sätt? Lyssnaren Bengt är med…

För modermålstalare är det ofta lätt att säga vilket genus ett substantiv har. Det heter ett bakverk och en bulle. Men vissa ord är inte lika självklara. Heter det en eller ett fika? Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk, hjälper…

Varifrån kommer uttrycket "Livet på en pinne" undrar lyssnaren Elsa. – Vi ska till hönshuset, säger Henrik Rosenkvist docent i nordiska språk, förr i tiden hade många människor höns och därför var det lätt att använda liknelser och…

Att börja ett svar med uttrycket ”nä men” kanske några associerar med fotbollsspelaren Zlatan Ibrahimovic. Men lyssnaren Gunnar har noterat att språkfenomenet även förekommer även bland politiker, journalister och andra som intervjuas.

Vi söker ofta logiska förklaringar till varför ord böjs på ett visst sätt eller placeras som det gör i en mening. Men det är inte alltid språk går att förklara.– Ibland kan en förklaring ställa till mer än det ger, säger Henrik Rosenkvist…

Det heter julafton och juldagen, nyårsafton och nyårsdagen, påskafton och påskdagen. Så varför heter inte den 5 januari trettonafton i och med att den 6 januari heter trettondagen? Språket är inte alltid logiskt men Ylva Byrman, doktorand…

I veckan presenterade Språkrådet den årliga nyordslistan, ett urval av ord som tillkommit eller etablerat sig i språket under det gångna året. Säger orden något om vad som hänt i Sverige under året och vad har danskan och norskan för nya…

Har du koll på hälsningsfraserna i jul- och nyårstider? Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk, reder ut! Och hur är det egentligen med själva ordet ”jul”, var kommer det ifrån? I Språkets julspecial får du lära dig allt om högtidens…

Används ordet kvinna i samma utsträckning som ordet man? Nej, säger språkvetaren Anders Agebjörn som undersökt saken. – Kvinna är det neutrala ordet för en vuxen människa av honkön. I dagstidningar är det självklart att använda, men jag…

Vad är det korrekta begreppet för det som händer i Sverige den 22 mars? Många uttryck har florerat i radio, tv och på tidningssidorna. Lena Lind Palicki, språkvårdare på Språkrådet, reder ut de olika orden och hur vi bör använda dem.

Habibi, jalla, lagom eller egészségedre? Vilket är ditt bästa ord? Den här veckan deltar Språket i P4 Göteborgs temavecka #mittord . Var med och dela dina uttryck och vidga berättelsen om det svenska språket! Har du vuxit upp med, eller…

Varför har adjektivet "grym" fått en ny betydelse? Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk, berättar om hur ordet grym har fått en förändrad polaritet, från negativt till något positivt och hur andra ord har gått igenom en liknande…

I veckans program fortsätter det skandinaviska temat. Hur säger man ordet "hen" på norska? Och hur det med danskan och deras engelska låneord? Enligt den danske språkprofessorn är det en myt att danskan har fler engelska lånord än de andra…

Norska Språkteigen, danska Sproglaboratoriet och svenska Språket har samlats med sina språkexperter och svarar på språkfrågor från lyssnare i Norge, Danmark och Sverige. Frågor om svenskan Varför har svenskan så många ord som slutar på…

Regeringen har föreslagit att bidraget till Terminologicentrum, TNC, ska minskas med fyra miljoner från år 2016. (Läs på sidan 93 i budgetförslaget.) Anledning är att TNC drivs som ett aktiebolag. Vad som ska hända med det arbete TNC…

"Vi ses nästa fredag" eller "vi ses nästa helg" är uttryck vars betydelse inte är helt tydliga. Betyder det närmast kommande helgen eller helgen därpå? Lyssnaren Tommy har upptäckt att han och hans kompis menar olika, men vad är rätt och…