Om avsnittet

Kaaaanon alltså, inte kanoooon. Regeringen har presenterat en svensk kulturkanon. Det har tagit flera år. Det har kostat en massa pengar. Men vad är poängen? Och vad tycker folk? Låt oss diskutera. Det här blir som om du träffade mig på spårvagnen och frågade: ”vad är grejen men den här nya kanonen egentligen?”. Jag gör inte massa research utan tar det jag minns eller kan googla snabbt. Du kanske vill läsa listan som utgör den nya kulturkanonen? Här hittar du den till exempel: svt.se/kultur/sveriges-kulturkanon-presenteras-svt-sander-live Vadå kanon Har du hört talas om kanoniserade texter i kristen kontext. Det är de religiösa texter som godkänts att vara del av Bibeln. Det finns även apokryfiska texter som inte valts ut. Kanon är alltså en slags norm för vad som representerar religionen offentligt. Hjälp mig i kommentarerna om jag förklarar fel. Sedan har ordet använts i litteraturvetenskap. Litteraturvetaren Harold Bloom var viktig för det sättet att tänka. Jag vet inte om han var först dock. Bloom menade att det finns litterär kvalitet och att vissa böcker är bättre än andra. Konsekvensen blir att viss litteratur är mer värd att läsa. Det leder också till en diskussion om vad litterär kvalitet är. Kanon blir det urval av litteratur som många är överens om har kvalitet och är värd att läsa. Den kan förändras och man kan ha olika åsikter om vad som bör ingå i kanon. Begreppet har sedan utökats att handla om konst, musik och andra konstformer. Tanken på en kanon är kopplat till tanken om bildning. Vilka böcker och annan konst ska jag känna till för att vara bildad, det vill säga ha en djupare förståelse för litteratur- och kulturhistoria. Man kan säga att kanon förhandlas varje gång ett universitet bestämmer en litterturlista. Man väljer vad som är värt att ägna tid åt. Det avgör vilka verk som ska leva vidare genom historien. Den svenska kanonen, är det ens en kanon? Okej, så en arbetsgrupp har fått i uppgift att ta fram en lista på 100 viktiga svenska kulturella ”grejer”. Gruppen är en blandning av experter som har letts av historieprofessorn Lars Trädgårdh. I listan finns såväl konstnärliga verk, byggnader som historiska händelser. Det är en speciell kanon på så sätt. Här samsas en Stagneliusdikt med offentlighetsprincipen och Falu koppargruva. Man har valt saker som är ”betydelsefulla” för svensk kultur och är minst 50 år gamla. En invändning här är att det inte är en kanon, för att det inte bygger på en idé om kvalitet. En skribent kommenterar att det snarare är som en historielektion. Expertgruppen har utgått från tre ledord: bildning, gemenskap och inkludering. Man kan fundera på vad syftet är ”egentligen” med den här listan. Inkludering Det som fått mest uppmärksamhet i debatten om kanon är frågan om inkludering. Problemet är knappast den bristande gemenskapen i samhället för att min son inte har läst Strindberg. Det problem som står i fokus är integrationen, som kanske skulle kunna minskas om fler invandrare…