

Om avsnittet
Hur redovisar en kommun sitt arbete med tillsyn av små avlopp när medborgare och politiker vill granska verksamheten? Den frågan blev aktuell i Sjöbo kommun när Vänsterpartiet valde att granska avloppstillsynen efter arga insändare. Granskningen belyser bland annat transparens kring uppföljning, bedömningsgrunder samt gränsdragningen mellan rådgivning och myndighetsutövning. Även om miljöförvaltningen arbetar utifrån riskbaserad tillsyn och kommunicerar brett om sin stundande tillsyn för att åtgärda bristfälliga små avloppsanläggningar höjs ofta kritiska röster på ett lokalpolitiskt plan. Kritiska lokala debattörer menar ofta att tillsynen inte är motiverad och att kraven således är för hårda. När förtroendevalda vill veta mer om tillsynen räcker det därför inte alltid för miljöförvaltningen att redovisa antal genomförda inspektioner eller antal förelägganden. Det kan också behövas underlag som visar hur besluten fattas, hur inspektörerna gör bedömningar samt vilka resultat tillsynen leder till. Dessa frågor blev aktuella då Vänsterpartiet i Sjöbo kommun granskade kommunens arbete. Upprinnelsen var en lokal debatt där miljöförvaltningen anklagades för att bedriva en häxjakt på de enskilda avloppen. Vänsterpartiet fick dessutom frågor från egna medlemmar om kommunens arbete med anledning av krav på enskilda anläggningar och utbyggnaden av kommunalt VA. Det ledde till att partiet började utreda och synliggöra miljöförvaltningens tillsynsverksamhet. Visst är det intressant att höra om hur andra lägger upp sitt arbete men granskningarna i Sjöbo belyser även granskarnas frågeställningar. Nedan kommenterar vi några av dessa frågor och perspektiv utifrån tidigare expertsvar och diskussioner om markbaserad teknik samt ett informationsbrevs juridiska status. Revisionen i Sjöbo efterfrågade stöd och transparens Vänsterpartiet var inte först ut med att granska tillsynen av små avlopp. På uppdrag av Sjöbo kommuns förtroendevalda revisorer granskade revisionsfirman PricewaterhouseCoopers (PwC) kommunens arbete med enskilda avlopp under 2025. Helhetsbedömningen var att kommunen i allt väsentligt hade en välgrundad strategi som bidrog till arbetet för god vattenstatus. Utöver sina revisionsfrågor rekommenderade revisorerna miljöförvaltningen att hämta in observationer från slamtömmaren samt att revidera sitt informationsbrev så att det blev tydligare information och råd i stället för kravbrev. Revisionen med hjälp av PwC tog fasta på tre revisionsfrågor: • Finns en dokumenterad behovsutredning som grund för kommunens åtgärdsprogram? • Finns det dokumenterade riktlinjer och kriterier för när och hur åtgärder ska vidtas mot fastigheter med enskilda avlopp? • Finns det ekonomiskt stöd eller rådgivning till hushåll som behöver uppgradera sina avloppssystem för att uppfylla reglerna? Punkt 1 och 2 bockades av med grön symbol medan punkt 3 bedömdes som gul då det inte finns något kommunalt ekonomiskt stöd till hushållen utöver information och råd.…