Om avsnittet

Historiska källor, museisamlingar och äldre dokument ger ny kunskap om flodpärlmusslans tidigare utbredning i Sverige. Genom ett nationellt kartläggningsprojekt har uppgifterna nu sammanställts och gjorts tillgängliga i Artportalen, där det ska kunna användas som underlag för framtida inventeringar och bevarandeinsatser. Vid Vattendagarna i Stenungsund den 13–15 oktober presenterade Tove Lönneborg, miljöutredare, Länsstyrelsen Västernorrland och Ted von Proschwitz, nu pensionerad malakolog från Göteborgs Naturhistoriska Museum, ett projekt som har kartlagt flodpärlmusslans historiska utbredning i Sverige. Projektet har finansierats av Havs- och vattenmyndigheten och har syftat till att samla, kvalitetssäkra och tillgängliggöra historiska uppgifter om arten. Arbetet bygger både på museisamlingar och äldre skriftliga källor. Totalt har 288 museiprover från de naturhistoriska museerna i Stockholm, Uppsala, Göteborg och Lund sammanställts. Det äldsta museiprovet kommer från Köpingsån och är från år 1744. Därutöver har 1 193 säkra uppgifter om förekomst identifierats i tryckta källor från perioden 1539–2000. De äldsta kända uppgifterna gäller Indalsälven och Ångermanälven och återfinns redan år 1539. Pärlfiske och tidiga dokumentationer av flodpärlmusslan Föredraget visade också hur flodpärlmusslan har en lång kulturhistoria i Sverige. Redan på 1500-talet beskrev Olaus Magnus pärlfiske och flodpärlmusslans förekomst i sina verk Carta Marina (1539) och Historia de gentibus septentrionalibus (1555). I Carta Marina finns musslor med pärlor markerade i både Ångermanälven och Indalsälven. Under 1600- och 1700-talen ökade intresset för pärlfiske. År 1691 införde staten ett så kallat regale, vilket gav kronan monopol på pärlfiske och handel med sötvattenspärlor. Samtidigt växte kunskapen om arten genom vetenskapliga skrifter, myndighetsrapporter och reseskildringar. Bland annat dokumenterade Carl von Linné pärlfiske under sin Lapplandsresa 1732. På Artportalens webbplats, längst ner på sidan Sök fynd går det att hitta underlaget. Foto: Ihopklippt kollage från Artportalen Från arkiven till Artportalen Föreläsarna lyfte även de utmaningar som finns vid arbetet med historiska data. Äldre källor innehåller ofta gamla ortnamn, varierande stavning och administrativa gränser som har förändrats över tid. Därför krävs omfattande tolkningar för att koppla historiska uppgifter till dagens geografiska platser. Den sammanställda informationen har rapporterats in i Artportalen inom projektet ”Historiska förekomster av flodpärlmussla i Sverige” och finns tillgänglig sedan 1 november. Genom materialet blir det möjligt att jämföra dagens bestånd med den historiska utbredningen, identifiera utdöda populationer och hitta områden där nya inventeringar kan vara motiverade. Föreläsarna betonade samtidigt att arbetet inte är avslutat och uppmanade personer med ytterligare uppgifter att bidra med information. Du hittar materialet genom att surfa in på artportalen.se,…