Om avsnittet
2013 pratade alla om Lars Noréns dagbok. Andreas ville skriva en artikel om det i tidningen som Mattias var redaktör för. Men hur skulle det göras? Var inte allting sagt? Det här avsnittet handlar om hur vi man kan ta fram idéer i par. 1) Andreas fann en ny infallsvinkel på Noréns dagbok. 2) Mattias coachade fram idén från "strategi" till design. 3) Det blev ett bra exempel på samarbete. Den färdiga texten kan du läsa här: Vem kunde ana att en 69-årig dramatiker skulle skriva standardverket för svenska storshoppare? DN Lördag har läst Lars Noréns detaljerade dag-bok och listar hans köpvanor. Ett ohämmat sug efter dyra designkläder förknippas främst med bloggar som skrivs av unga kvinnor. De kritiseras ofta för sin ytlighet och för att bidra till en konsumtion som är ohållbar för både plånbok och miljö. För fem år sedan fick de konkurrens från oväntat håll. Då kom Lars Norén - kanske mest känd för pjäser som "Natten är dagens mor", "Kaos är granne med gud" och kontroversiella "Sju tre" - ut med "En dramatikers dagbok" som skildrar hans liv mellan 2000 och 2005. Tidigare i år släpptes nästa volym som täcker 2005-2012. Bara Norén själv vet om innehållet är sant, men intrycket av dagböckerna är att de fungerar som rådata från någon som ägnar sig åt ett litterärt experiment. De är krävande läsning med sina bibeltunna, onumrerade sidor. Trots att poeten, dramatikern, regissören och före detta konstnärlige ledaren Lars Norén är en uppburen kulturpersonlighet är parallellen till shoppingbloggar ofrånkomlig. Han avfärdar Hennes & Mauritz som trist och anser att Filippa K:s plagg är av undermålig kvalitet. I den första dagboken handlar vanemänni-skan Lars Norén företrädelsevis kläder från klassiska lyxmärkena Armani, Prada och Yamamoto. Efter 2005, i andra boken, handlas mer supermoderna snitt från Carpe Diem, Comme des Garçons och Acne (där han har 25 procents rabatt). Han beskriver ofta hur vackra plaggen är och ångesten inför att betala 10 000 kronor för ett par byxor. Kanske är det därför Norén ej sällan använder handpenning för att få lite betänketid. "Jag gick in och såg på ett par opraktiska solglasögon från formgivaren Philippe Starck (...) De kostar 3 300. Jag la 500 på dem, fast jag tycker att det är sinnessjukt, för att det är ett jävla slöseri. Jag kommer säkert att köpa dem. Jag vill inte komma in och framstå som en människa som ångrar sig och inte vet vad han vill", noterar Norén den 18 oktober 2002. Han skriver aldrig om vad han har på sig för dagen eller känslan av att bära de exklusiva plaggen. Själva inköpet är det centrala, något som många säkert kan känna igen sig i. Skillnaden är att en internationellt erkänd dramatiker som Lars Norén inte behöver spara. Han bara handlar. Ett annat problem är att han har svårt att göra sig av med plagg i samma takt som nya tillkommer. "Det enda jag inte kan slänga är kläder. Jag har gjort det två gånger, lämnat till härbärget på Slussen och till en klädinsamling i Södertörn, och jag har…
