Om avsnittet

Sveriges syn på asylsökande och invandrare växte fram för 50 år sedan. Då var den rättighetsbaserade. Men 2015 svängde den till mer av en kravmodell. Det var 1975 som riksdagen fattade beslut om tydligare integrationspolitik. Då var utgångspunkten att integration skulle byggas med jämlikhet, valfrihet och samverkan. I praktiken handlade det om att skapa struktur efter år av arbetskraftsinvandring, med tolkar och hemspråk när barn hamnade i klassrum utan stöd. Idén om välfärdsstaten innebar lika villkor i arbetsliv och samhälle. Den linjen levde fram till 2015. Det året kom ungefär dubbelt så många asylsökande jämfört med årets dessförinnan, drygt 160 000. Det var främst från kriget i Syrien och ensamkommande från Afghanistan. I november lades politiken om. Villkoren blev mer restriktiva. Gränskontroller införde. Men opinionen var 2015 fortfarande positivt till flyktingar, men förändrades under 2016. De tillfälliga reglerna blev senare permanentade 2021. Det handlade om tidsbegränsade uppehållstillstånd som huvudregel och svårare anhöriginvandring. Undersökningar i Sverige som gjorts återkommande med migranter som kommer från länder utanför EU visar att de har lätt att ta till sig om demokrati, jämställdhet, skola och arbete. 64 procent uppger en känsla av att vara hemma i Sverige. Men en del känner mer motstånd när det gäller syn på skilsmässa, sex, abort och hbtqi. Det har kallats för selektiv integration. Kraven på inkomstgräns på mer än 30 000 kronor för att söka arbetstillstånd skapar oro hos många. Medverkar gör Karin Borevi, professor i statsvetenskap vid Södertörns högskola samt Bi Puranen, docent i ekonomisk historia, senior forskare vid Institutet för framtidsstudier och generalsekreterare för World Values Survey. Reporter: Annika Östman annika.ostman@sr.se Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sr.se