Språket

977 avsnitt. Sida 2 av 34.

  1. Homonymerna som gör svenskan både rikare och rörigare

    Hur kan mål betyda språk, mat och något att sikta mot? Svenskans homonymer bjuder på överraskande språkhistoria och märkliga sammanträffande. Homonymi, alltså ord som låter och stavas lika men har helt olika betydelser, förekommer i många…

    30 min
  2. Vanligt folk och hårt arbetande människor – så pratar politiker om dig

    När politiker använder uttryck som vanligt folk, hårt arbetande människor, verklighetens folk eller hjärtlandet avslöjar de vilka väljare de vill nå. I årets valrörelse hörs begreppet ”hårt arbetande människor”, framförallt från regeringen…

    15 min
  3. Blågult lag och rödgrön röra – så pratar politiker om varandra

    Alliansen, blågula laget och rödgrön röra – spelar det nån roll vad politiker kallar sig själva och varandra? Partierna använder strategier för att beskriva egna samarbeten och sina politiska motståndares. Ibland funkar det bättre, ibland…

    15 min
  4. Ålderdomligt språk för att skapa uppmärksamhet

    Stipuleras, erforderlig, hämsko och omdanas – är ord som hörs i Sveriges riksdag. Varför pratar politiker så gammaldags och vad vill de uppnå med det? – Det är ett gruppspråk, präglat av juridik och byråkrati, som ska signalera…

    15 min
  5. Från byråkratsvenska till cringe i riksdagen

    Politiker har ändrat sitt sätt att prata. Hör om hur byråkratiska uttryck ersätts av TikTok‑språk och vardagliga formuleringar. – När trendord dyker upp i riksdagen hörs det direkt att de är inövade, säger Alexandra Carlsson Tenitskaja…

    15 min
  6. Därför kidnappar politiker ord

    Hör om varför politiker har laddat ord som utanförskap, vandel och arbetarparti med nya och fler betydelser. Politiker tar ord och fyller dem med ny innebörd, inom språkforskning talar man om ockuperade ord och uttryck. Ett tydligt exempel…

    15 min
  7. Språklig kreativitet som politisk strategi

    Kvoteringssmocka och bensinpopulism – politiker älskar att hitta på nya sammansatta ord. Vad gör det för debatten? – Det är nästan alltid uttänkt skulle jag säga men de är olika duktiga på att få det att låta spontant, säger Anders…

    15 min
  8. Papegojsvar och andra klassiska sätt att slippa svara

    När politiker undviker frågor används talepunkter, nästan-svar och upprepningar. Språket i valrörelsen synar strategierna i intervjuer och debatter. Det förekommer att politiker inte svara alls på frågor men vanligare är att de svarar…

    15 min
  9. ”Frågan bereds” och andra klassiska sätt att slippa svara

    Politiker svarar ibland medvetet vagt eller undvikande på journalisters frågor. Hör om metoderna och vad de egentligen menar i Språket i valrörelsen. – ”Frågan bereds” behöver egentligen inte betyda någonting alls, bara att inget finns att…

    15 min
  10. Därför är språket inte logiskt

    Om man utgår från de mejl som kommer in till programmet, så finns det en längtan efter logik i språket. Men språket är inte alltid logiskt. – Det finns vissa överensstämmelser mellan det talade språket och formell logik och det finns också…

    30 min
  11. När språket används för att leka

    Pappaskämt, ordvitsar och syftningsfel. Vi svarar på frågor om hur språket används när det ska vara roligt – och bjuder på en och en annan vits. – Språket har vi för många olika saker, men en viktig sak är att leka, säger Henrik…

    30 min
  12. Så undviker du att låta otrevlig

    Vi har tidigare pratat om artigheter i språket. Nu gör vi tvärtom och ger er ett (förhoppningsvis trevligt) program om otrevligheter i språket! – Jag tycker att det är otrevligt när den jag pratar med medvetet inte tittar på mig, säger…

    30 min
  13. Häcklöperska och väninna – därför används kvinnliga titlar

    En del titlar har feminina former såsom skådespelerska eller dansös, men inte bagare eller präst. Hör om varför vissa blir kvinnliga och andra inte. – Det har varit olika principer över tid. Det är inte en gudagiven ordning, säger Susanna…

    30 min
  14. Så uppkommer nya ord i språket

    Det finns flera sätt att bilda nya ord på, och i svenska språket är det lätt att göra det. – Man kan ju alltid ta ett lite ovanligt ord, till exempel ”ploj”, och sätta ihop det med ”kaka” - plojkaka. Det kanske ingen har sagt tidigare…

    30 min
  15. Språket vi stör oss på i medierna

    Språkfel i välrenommerade medier kan vara mycket irriterande, vi grottar ner oss i rubriker, radioprat och artiklar som lyssnarna reagerat på. I tidningar, radio och TV förväntas språket vara vårdat och korrekt, och så är det kanske inte…

    30 min
  16. Småländska – mer än bara Emil i Lönneberga-dialekten

    Många förknippar kanske småländska med Astrid Lindgren och karaktärerna i hennes böcker. Men går det att prata om en enda småländska? – Det går mycket väl att tala om småländska som en dialekt men man måste fördjupa tanken litegrann, säger…

    30 min
  17. Äldre släktingar säger konstiga saker – återigen

    ”Min mormor, född 1887 i Medelpad, använde ordet…” Lyssnarna undrar om äldre släktingars ord och uttryck och vi lär oss om häffel, speta och bissa. Många lyssnare funderar över ord eller uttryck som äldre släktingar använt, som idag kan…

    30 min
  18. Därför heter det lathund – och andra ogenomskinliga ord och uttryck

    Språket är fullt av ord och uttryck som vi använder och förstår – utan att nödvändigtvis veta hur de uppkom. – Så är det med ganska många ord runt omkring oss, att vi inte kan se ordet och skåda in i dess etymologi, säger Susanna Karlsson…

    30 min
  19. Så hanterar du en språkpolis

    Vi har alla träffat på dem – en del av oss kanske rent av är en. Det här avsnittet tillägnas alla språkpoliser där ute! En språkpolis kan definieras som någon som irriterar sig på något som hen tycker är fel, och som dessutom rättar. – Ja…

    30 min
  20. Därför använder vi omoderna uttryck

    Teknik förändras snabbare än språket och därför använder vi fortfarande uttryck som ”lägga på luren” och ”banda intervjuer”. Det finns många ord och uttryck som lever kvar i språket trots att de företeelser de ursprungligen syftade på har…

    30 min
  21. Traditionen med påskkärringar förbryllar

    Ett förtrollande avsnitt om häxor. Vi greppar kvasten för att lära oss mer om svartkonst, Blåkulla och påsktraditioner. – I 1800-talets folkberättelser förekommer ”påskkärring” som ett ord för häxa just under påskveckan. Sedan gick det…

    30 min
  22. Lär dig ännu mer om norrländska

    Språkets lyssnare har efterlyst ytterligare ett avsnitt om norrländska dialekter. Här kommer det! Det finns en hel del språkliga drag som många uppfattar som typiskt norrländska, men som inte är det. Ett sånt exempel är att placera…

    30 min
  23. Skönhet går före språkvård i mataffären

    Språket på varorna i mataffären är inte alltid grammatiskt korrekt. Det är till exempel inte ovanligt att särskriva varans namn på en förpackning. – Det här är ett specialfall av särskrivning som man ibland brukar kalla…

    30 min
  24. Bli bättre på att rimma med rapparen Erik Lundin

    Vad tycker egentligen en rappare är ett bra och dåligt rim? Erik Lundin delar med sig av sin kunskap. I Språkets rimskola lär vi oss om flerstaviga rim, nödrim och allitterationer. Erik Lundin om rimteknik Gäst i veckans avsnitt är…

    30 min
  25. Vi har blivit bättre på att säga ”Jag älskar dig”

    Förr sa föräldrar inte ”jag älskar dig” till sina barn. Det har förändrats. Hör vad som har hänt med uttrycket, som nu även kan användas till vänner. – Förr satte man inte ord på det här så som vi gör idag, säger Susanna Karlsson, docent i…

    30 min
  26. Allt du velat veta om gatunamn

    Vi fördjupar oss i svenska gatunamns historia och betydelse. Boulevarder, gator och vägar – vi reder ut begreppen. Vad skillnaden på en gata och väg är kan vara klurig, men vi går till botten med frågan. Lyssnaren Lena hade nämligen själv…

    30 min
  27. Det viktigaste du behöver veta om nya SAOL

    Redaktionen för Svenska Akademiens ordlista avslöjar hur nya ord väljs in, vilka ord som är svårast att definiera och hur SAOL egentligen ska uttalas. Nyligen kom en ny upplaga av Svenska Akademiens ordlista, SAOL 15, ut. Ordlistan…

    30 min
  28. Vinter-OS för nyfrälsta – så hänger du med i snacket

    OS är igång! Vi reder ut vintersporternas konstiga ord och uttryck. Att åka snowracer kan vara samma sak som att åka bob. Det beror helt enkelt på var du kommer från. – Det finns olika benämningar för det här. ”Bob” som man säger i norra…

    30 min
  29. Förr i tiden särskrev man mer

    Så skiljer sig svenskan nu och då. Vi följer språket tillbaka till begynnelsen när det bildades. Språket är i ständig förändring, vilket inte alltid uppskattas av alla. – De som har ett språk som de tycker om tycker också ofta illa om att…

    30 min
  30. Så ska du inte erbjuda hjälp

    Att säga ”Säg till om du behöver hjälp” till en kompis som ska flytta är inte så snällt som vi tror. Hör om erbjudanden som blir socialt utmanande. – Det är ett erbjudande, men det är inte ett så specifikt och konkret erbjudande. Det är…

    30 min