Språket
977 avsnitt. Sida 3 av 34.
- Det är S:et i ordet som gör det
Bokstaven S är en användbar vän i språket. Den skapar genitiv, passivformer och sammansättningar. Men alla har inte samma känsla för när ett S ska in. –Jag tycker S är en bra bokstav, jag använder den mycket!, säger Susanna Karlsson…
30 min - Vi har inte alltid satt punkt
Att använda skiljetecken i skriftspråk känns självklart idag, men så har det inte alltid varit. – Punkten kom runt år 200 före Kristus, men den som brukar få äran för att ha spridit punkten är Isidor av Sevilla, säger Ylva Byrman…
30 min - Engelskan fortsätter att ta plats i svenskan
Prank, content och talkshow är engelska ord som används i svenskan. Men varför? Dessutom pratar vi om hur engelska ord i svenskan bör uttalas. Varför använder vi in så många engelska ord i svenskan? – Engelskan har hög status i Sverige, vi…
30 min - Nyordslistan 2025: ”De är sämst allihop”
”Wokehöger”, ”vibbkodning” och ”finfluerare”. Panelen analyserar nyordslistan 2025 och berättar vilka som kommer att överleva och glömmas bort. Nyordslistan 2025 är här. Det är Språkrådet och Språktidningen som varje år listar årets nyord.
30 min - Det får du kalla din ingifta moster
Många firar jul med stora tjocka släkten. Men släkten består sällan enbart av personer med blodsband mellan sig. Vad ska man kalla sin morbrors fru? – Ett sätt är att kalla personen vid namn, men det blir rätt opersonligt, säger Henrik…
30 min - Fackspråket skapar förståelse och förvirring
Var sak har sin plats och fackspråket har definitivt sin. Vi låter terminologin få ta plats! När man jobbar med något, eller kanske har ett specialintresse, så behövs ofta speciell terminologi och jargong. Det finns en poäng att använda…
30 min - Utöka ditt ordförråd med hjälp av suffix
Vi går igenom bakgrunden till våra suffix och prefix. Ordklasserna kan hjälpa dig att få en större förståelse för det svenska språket. Orden ”kungadöme” och ”sjukdom” har faktiskt mer gemensamt än man kan tro. I detta avsnitt reder vi ut…
30 min - Det har dagvatten, nattduksbord och dagsmeja gemensamt
Det finns många ord som har ”natt” och ”dag” i sig, men inte alla har med dag och natt att göra. Hör om natt- och dagorden i svenskan. Ord med dag och natt berättar om synlighet, tid och gamla vanor som lever kvar i svenska. Är…
30 min - Därför byter människor namn
Ett giftermål, att bli retad, ny språkgemenskap eller en ny könsidentitet – det finns många anledningar till namnbyte. Men alla namn är inte tillåtna. Men man får inte byta namn hursomhelst. – Ett namn får inte väcka obehag eller anstöt.
30 min - Nonsens avslöjar glädje och humor i språket
Bakom lekfulla uttryck döljer sig gammal språkhistoria – spår av hur svenskan formats av humor och kreativitet. – Många tänker att språket är ett kommunikationsmedel, och det är det ju. Men vi använder språket till så mycket annat…
30 min - Rolig svår grammatik – från kongruensböjning till syntaxuppror
Professorn myser när lyssnarna ställer grammatikfrågor och han får berätta om den senaste forskningen. Ibland finns det kanske inte ens ett svar? Det råder högt fokus i studion när lyssnarnas komplicerade grammatikfrågor skall få svar och…
30 min - Här är säsongens trendigaste artighetsfraser
Att uttrycka artighet i språket förändras över tid. Det som lät artigt förr kan låta högtravande idag. Hör om vilka artighetsfraser som används nu. En Språket-lyssnare har uppmärksammat att yngre personer i serviceyrken säger ”vi” istället…
30 min - Halloween i svenskan – därför säger spöken ”bu”
Lite rysligt blir det, men framför allt lärorikt. Vi pratar om zombier och spöken, men också om hur man böjer färgen orange i plural. Hösttider betyder halloweentider. Många barn gör sig redo att gå på godisrundor och fråga ”bus eller…
30 min - Rikssvenska – språket ingen talar eller tycker om
Standardsvenska eller rikssvenska är välkända begrepp. Men hur ska ett standardiserat talspråk låta och när bör det användas? – Tanken med den talade standardsvenskan är att den ska vara ickeregional och ha en ganska hög stil, säger Henrik…
30 min - Den stora vokaldansen – när svenskan förändrades i grunden
Under medeltiden ändrades vokalerna i det svenska språket. I veckans avsnitt ger vi exempel på hur orden lät innan vokalerna förändrades. Vokalskiftet i yngre fornsvenska. Så kan det också kallas, men vi väljer det roligare namnet: Den…
30 min - Är du bra på ordlekar så får du ligga
Språk är inte alltid seriöst, det kan också vara skoj. I detta avsnitt undersöker vi ordlekens attraktion och om man blir bättre på språk av korsord. Ordspel, vitsar, korsord och till och med rim. Människan uppskattar verkligen lekar med…
30 min - Så böjde Strindberg sina adjektiv
Ett intressant avsnitt med en kompetent expert som svarar på kluriga frågor från nyfikna lyssnare. Det är dags för ett avsnitt om ordklassen adjektiv. Vissa adjektiv är väldigt svåra att böja: ”Ett rädd barn” till exempel. I veckans…
30 min - Kaffe på maten och kronärtskockor – det stora matavsnittet
Varför säger barn ”jag älskar inte det” om mat de inte tycker om? Och varför tar man ”kaffe på maten”? Gapa stort och hugg in i detta matiga avsnitt. Att något är lökigt kan betyda många olika saker, bland annat att något är störigt eller…
30 min - Därför är unga inte trevliga i mejl
Vi dyker ner i sms, mejl och sociala medier för att ta reda på hur onlinesnacket påverkar vårt skriftspråk. Lärare rapporterar om att skolelever skriver på samma sätt i skoluppgifter som de skriver i sociala medier. – Våra ungdomar läser…
30 min - Burr eller puh – temperaturer i språket
Det är inga kyliga blickar i studion när veckans Språket spelas in, kanske är det istället en och annan het känsla. Vi pratar temperaturer. Forskar på temperaturspråk Gäst i avsnittet är Maria Koptjevskaja Tamm, professor i allmän…
30 min - Flertalet, miljard och tolv – så pratar vi om siffror
Det finns många sifferbegrepp i svenska språket. I veckans avsnitt av Språket grottar vi ner oss i några av dem. Så fort människor börjar odla eller bedriva affärer så uppkommer räkneorden. – De låga räkneorden är de viktigaste och det är…
30 min - Historierna bakom svenska ortnamn
Svenska ortnamn har ofta en lång historia bakom sig, ibland flera tusen år gamla. – Just ortnamn kan vara väldigt underliga, de följer inte gängse uttalsregler, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk. Faktum är att det kör…
30 min - Tillbaka från semestern – så pratar vi om den
Varför säger vi ”semester” när alla våra grannländer säger något annat? Vi är tillbaka från sommarens äventyr och pratar om uttryck kopplade till den. Sommarens ledighet ger upphov till mängder av olika funderingar över uttryck. Svenskans…
30 min - Sommarspråket: Juste, schysst eller sjyst?
Det finns många sätt att stava ordet ”schyst”. Vi försöker bena ut vilket som faktiskt är det bästa, och vad historian bakom är. Ett franskt ord som kommit in i svenskan, men ofta stavat på ett sätt som liknar tyskan: Schysst. – Sje-ljud…
15 min - Sommarspråket: Ett avsnitt liksom
Hur kommer det sig egentligen att så många använder sig av ordet ”liksom”? Ett effektivt sätt att utvidga meningar eller ett språkligt haveri? Oavsett vad man tycker så är ordet ”liksom” vanligt förekommande i svenskan. – ”Liksom” är ett…
15 min - Sommarspråket: Jamen, varför inte?
Hur kommer det sig egentligen att vi ofta börjar yttranden med jamen eller nejmen? Det är framför allt i intervjuer som uttrycken jamen och nejmen används, och det finns en anledning till att de ofta används just där. – Jag tror att de gör…
15 min - Sommarspråket: Vart är vi nu?
När ska man använda ”var” och när ska man använda ”vart”? Minnesregeln är enkel, men det finns mycket att prata om på ämnet. Det finns en minnesregel när det gäller när man ska använda ”vart” och ”var” – riktning och befintlighet. – ”Var”…
15 min - Sommarspråket: Tack – ingen fara
Vissa personer säger ”ingen fara” som svar på ”tack”. Varför är det så? Och är det en generationsfråga? Det är framför allt när ”ingen fara” används av servicepersonal som har fått Språkets lyssnare att höra av sig. Men varför säger yngre…
15 min - Sommarspråket: Hur blev det såhär ejenkligen?
En del uttalar egentligen på ett annat vis: Ejenkligen. Vi reder ut varför, och om det är okej att säga så. – Det finns en föreställning om att ju längre skriftbilden man är, desto bättre och mer bildat är ett uttal. Jag tycker ofta att…
15 min - Sommarspråket: Hans, hennes eller sin?
När ska man använda ”hans”, ”hennes” och ”sin” egentligen? Vi snackar possessiva pronomen och hur de ska användas. Det finns faktiskt meningar där det inte går att avgöra om det är ”hans/hennes” eller ”sin” som ska användas. – Ingenting…
15 min
