Språket
977 avsnitt. Sida 4 av 34.
- Sommarspråket: Vad tänker du om det?
Vi tänker allt mer och tycker allt mindre – eller så verkar det ofta vara i alla fall. ”Jag tycker”, ”jag tror” och ”jag menar” byts mot ”jag tänker”. Varför är det så att vi använder frasen ”jag tänker” allt oftare? Och när passar det att…
15 min - Cool, yes box och fräsig – Språkets favoriter om slang
Slang är ett ämne vi får många frågor om, därför har vi grävt i arkivet och tagit fram våra favoritfrågor och -svar om just slanguttryck. – Många sådana här ord som vi tycker är moderna slangord kan ha väldigt gamla historier, säger Henrik…
30 min - REPRIS: Därför älskar vi svenska språket
Från 2023. Ett språk med många främre vokalljud, tystnader och du-tilltal – det är några svar på frågan ”Vad är det bästa med svenskan?”. • "Vokalljud, är det bästa med svenskan, som ger sånt jäkla fint tryck i svordomar när det behövs…
30 min - Vid kaffeautomaten – så förstår vi varandra på jobbet
På jobbet används en hel del märkliga uttryck, både intern jargong och fackspråk. I veckans avsnitt utforskar vi arbetsplatslingot. – Jargongen gör bäst i att inte lämna kontoret, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid…
30 min - Samlag, ligga eller knulla – så ska du prata om sex
Sex är kanske det största tabuområdet av alla och det märks i språket. Följ med på en lektion i sex och språkvetenskap. Ska vi ligga, knulla eller ha samlag? Det är svårt att veta hur man egentligen ska prata om sex. Dessutom kan det ju…
30 min - Musikalitet och språk – att lära sig svenska genom sång
Körsånger fungerar oväntat bra på svensklektionerna. Dessutom reder vi ut om musikalitet hänger ihop med språkförståelse. Sara Lövestam tolkar Nils Ferlin Nils Ferlin som svensklärare? Det låter kanske besynnerligt, men sångerna gör sig…
30 min - KAJ-effekten ett uppsving för finlandssvenska dialekter
Gruppen KAJ intar i maj Eurovision med sin bastupop och har under våren satt österbottniska Vörådialekten och finlandssvenskan på kartan. – Till och med små barn har börjat prata med varandra om hur folk talar på olika orter, så…
30 min - Tvetydiga uttryck vi använder utan att tänka på det
Uttryck som “dra in pengar” och “säkert” betyder inte alltid det du tror. Sammanhanget avgör hur de ska tolkas. – Alla naturliga språk är vaga. Vi har ofta flera möjliga betydelser för ett och samma ord eller ett och samma uttryck, säger…
30 min - Medeltiden är ett nytt påfund
Medeltiden kallades inte medeltiden när den pågick. Hör hur historiska epoker fått sina namn, vem som uppfann veckan och om olika sätt att räkna tiden. Historiska namn på epoker, som medeltiden, renässansen och järnåldern, användes inte…
30 min - Så många ord finns i svenskan
Det är ingen som vet exakt hur många ord det finns i svenska språket. Hör varför det är så svårt att veta och hur stort ordförråd man behöver ha. – Man måste komma överens om vad som ska räknas som ett ord. Är ”mina” i ”mina barn” samma…
30 min - Ägget fanns i språket långt före Jesus
Påsken handlar både om Jesus uppståndelse och ägg. Bibeln får nytt språk och gamla genitivformer försvinner. Men ägget låter som det alltid har gjort. – Ägg har på ett eller annat sätt hetat ägg sen urminnes tider, det går att spåra till…
30 min - Metaforerna som ständigt missförstås
Att använda idiom och metaforer i sitt språk kan vara effektfullt. Men inte om det blir fel. Och fel blir det, fråga bara deltagarna i Love is Blind. Många metaforer är äldre, och ibland säger vi fel för att det kan vara svårt att förstå…
30 min - Undvik förvirring när du pratar om tiden
Uttryck som ”nästa fredag” och ”förra sommaren” kan tolkas olika. Tidsangivelser i svenskan skapar ofta mer förvirring än man anar. Tidsuttryck som kan skapa missförstånd är till exempel nästa fredag, skjuta fram ett möte och…
30 min - Genussystemet i svenskan – ganska unikt
Svenska språket har två grammatiska genus, eller har vi fyra? Oavsett så sticker det svenska genussystemet ut jämfört med världens andra språk. I svenskan kombineras grammatiskt och semantiskt genus. Levande varelser kan refereras till med…
30 min - Stockholmska – dialekten med hög status som väcker starka känslor
Stockholmskan har haft stort inflytande på det svenska standardspråket och är därför en dialekt som signalerar makt och status. – Det finns många uppfattningar och idéer om stockholmska både bland vanligt folk och bland språkvetare, säger…
30 min - Upp kan betyda ner och ner kan betyda upp
Upp och ner i språket. Ett hus kan brinna både upp och ner, men en upptrampad stig är någonting annat än en nedtrampad stig. – Man ”skriver upp” och man ”skriver ner” ungefär samma grejer, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk…
30 min - Svenskar är för dåliga på grammatik
De allra flesta kan för lite om grammatik, säger Ylva Byrman. Lär dig om bisatser, huvudsatser, BIFF-regeln och att undvika ofullständiga meningar. – Många följer inte de normer som jag tycker att en formell text ska uppfylla. Då behöver…
30 min - Hyperkorrektion – när man vill verka lite smart men det blir tvärtom
Vad som är rätt och fel i språket engagerar många. Men ibland leder viljan att göra rätt till att det istället blir fel. – Hyperkorrektion betyder att det blir mer korrekt än vad korrekt är, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk…
30 min - Äckliga ord för kroppsliga besvär
Kräks, fisar, nysningar och sårskorpor. Känsliga lyssnare varnas. Alla andra är välkomna till ett avsnitt om äckliga ord för kroppsliga besvär. – Det är oerhört utbrett i världens språk och världens kultur att när någon nyser så gör man…
30 min - Äldre släktingar säger konstiga saker igen
”Min farfar född 1880, sa alltid...” Språkets lyssnare fundera på vad deras släktingar verkligen sa. Det visar sig att vissa ord är användbara idag. – Ålderdomliga uttryck kan leva kvar i dialekter i olika delar av landet, säger Henrik…
30 min - Samiska är inte ett språk
I Sverige finns fem olika samiska språk, de har likheter men vissa skiljer sig såpass mycket åt att talarna inte förstår varandra. I Sverige talas fem olika samiska språk, nordsamiska, lulesamiska, pitesamiska, umesamiska och sydsamiska.…
30 min - Miljöspråket – en blandning av floskler och vetenskapliga termer
”En grön omställning för en hållbar utveckling”. Det är en fras som låter bra, men vad betyder egentligen orden som används i klimatdiskussionerna? I takt med att frågor om klimat, miljö och hållbarhet får allt större utrymme i samhället…
30 min - Att blanda tempus eller inte – det är frågan
I skolan fick vi lära oss att inte blanda tempus. Samtidigt blandas tempus överallt omkring oss. Det skapar irritation hos en del lyssnare, men är det så fel att blanda tempus? Att blanda tempus kan vara effektivt när det görs medvetet…
30 min - Skyltspråket – den svåra konsten att ge order utan att vara otrevlig
Skyltar och lappar med uppmaningar finns överallt. Men en uppmaning eller order kan uppfattas som anklagelser och orden ”tack” eller ”vänligen” gör det sällan bättre. – Det som händer här är något slags kravställande. Det är en order. Och…
30 min - Snösmocka och stökväder – så skapas väderspråket
Splittrat regn, moln som sjunker ihop, snösmockor och vädervarningar. Hör om orden och uttrycken som används för att beskriva väder, från SMHI:s sakliga facktermer till kvällstidningarnas löpsedlar. – Det finns en härlig språklig…
30 min - Från glam till krig – Nyordslistan 2024 är här
Ankkurva, barntorped och demure – årets nyord är här! Hör Språkets nyordspanel hissa och dissa orden som lyckats ta sig in på 2024 års lista. – Jag tänkte på att den var väldigt kontrastrik, säger Tara Moshizi, kulturjournalist på Dagens…
30 min - Poddtips: Nytt program Relationerna
Emmy Rasper tipsar om sitt nya program Relationerna. Lyssnarna ställer frågor som handlar om relationer. Psykologerna Stina Hindström, Per Naroksin och Hana Jamali svarar. Alla avsnitt av Relationerna hittar du här.
2 min - Julen låter olika i de svenska dialekterna
Jul firas i hela landet, men hur man pratar om julen skiljer sig åt mellan olika dialekter. I Vetlanda kallas prinskorv för pelingar, i Jämtland firas sjursmäss och i Skåne är ett hem julavuret. – När man säger att det är julavuret så…
30 min - Så fick vinterkläderna sina namn
Hör sanningen bakom ord som lovikkavantar, olle och underställ. Dessutom om vad som är skillnaden på en huva och en luva, och varför du kan kalla din granne för en skitstövel. – Det är ett sätt att bilda nya skällsord. Och man kan väl säga…
30 min - Hemligheterna bakom Nobelpristagarnas språk
Nobelpriset i litteratur är enligt många det finaste priset en författare kan tilldelas. Men vad är det som utmärker pristagarnas språkliga stil – finns det några gemensamma nämnare? – Jag vet faktiskt inte vad ett Nobelprisspråk skulle…
30 min
