

Om avsnittet
Forskningsprojektet Room4water visar att både arbetssätt och attityder behöver förändras för att skapa tillräckligt med utrymme för vatten vid översvämningar. Det Formasfinansierade projektet Room4water som startades 2024 är nu inne i analysfas och kommer att slutredovisas under 2027. Syftet med projektet har varit att undersöka möjligheterna för långsiktig klimatanpassning till översvämningar längs med vattendrag. Det speciella med vattendragsperspektivet är att man korsar flera administrativa gränser, berör flera sektorer och beslutsfattande på olika nivåer samt de människor som bor och verkar där. Gunnel Göransson är forskningsledare inom klimatanpassning på Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI). Hon är också projektledare för Room4water. Förutom VTI ingår även Karlstad universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, Statens geotekniska institut (SGI) och två länsstyrelser i projektgruppen. Studien har ett natur- och samhällsvetenskapligt perspektiv på klimatanpassning. VA-guiden har intervjuat Gunnel, som berättar mer om projektet och resultaten hittills. Intervjuer, enkät och workshop är metoder som testats Fokus i Room4water har varit att undersöka hur man kan återskapa utrymme för vatten längs med vattendrag. Med Nissan som utgångspunkt har flera olika metoder testats. Enligt Gunnel har markanvändningen kring vattendrag historiskt sett varit bättre anpassad till naturens förutsättningar. Sedan utvecklades tekniker som gjorde det möjligt att leda bort vattnet och därmed odla och bygga på fler marker. – Det ledde till att svämplanets funktion byggdes bort på många platser, vilket får konsekvenser vid höga flöden idag, säger Gunnel Göransson. Bland annat har tjänstepersoner i olika organisationer längs Nissan intervjuats om hur de tänker kring översvämningsproblematik och hur de arbetar med de frågorna idag. En enkät skickades till nästan 4000 markägare längs med Nissan och dess biflöden. Enkäten innehöll bland annat frågor om inställningen till kompensationsåtgärder. Ungefär en fjärdedel svarade. De flesta föredrog någon form av kompensation i stället för att sälja marken och kanske arrendera tillbaka den. Utöver det har workshops genomförts i form av medborgardialog med lokalbefolkning, scenarioplanering på kommunal nivå samt dialog med aktörer på både lokal, regional och nationell nivå. Gunnel Göransson, forskningsledare på VTI. Foto: VTI Foto: VTI Att förändra traditionella arbetssätt och attityder är avgörande För att anta ett vattendragsperspektiv måste man samarbeta över de vanliga administrativa gränserna. Det kan till exempel finnas en älvgrupp eller ett vattenråd som redan arbetar utifrån ett vattendragsperspektiv. Det är viktigt att gruppen har ett tydligt mandat, tillräckliga resurser och att arbetet formaliseras. – När avrinningsområdet blir en samverksansarena skapas bättre förutsättningar för klimatanpassning som tar hänsyn till helheten i både natur och samhälle. Ett hinder för klimatanpassningsarbetet…